The sum of 2006
Jaha, då tänkte jag summera året lite.
Just nu känner jag ingenting, eller vänta vi börjar från början.
Känns inte som om det var detta år men samtidigt känns det som det var igår vi drog skämten om "nollsex". Året började dåligt, eller egentligen var det 05 som slutade dåligt. På nåt sätt blev jag ändå stärkt för trots att Tommie dumpade/dissade mig så sa han ändå en hel massa bra saker, gav mig ton av komplimanger och inspirerade mig. Jaja..
Temat för året har varit min personliga utveckling som gått som ett tåg, x2000. Jag har mått bättre än någonsin och nonchalerat motgångar med en axelryckning. Jag var bäst. Jag trodde aldrig att jag skulle ramla nedåt igen.
Jobbade som dammsugar-försäljare i 1½ vecka. Om jag hade funderat och känt efter lite mindre hade jag säkert kunnat göra succé, säkert..
Sen var det Max, jobbigt, lärorikt, slitsamt, utvecklande, tråkigt, uthållighetskrävande, dåligt betalt. Ovärt. Jag ångrar det inte och jag ångrar inte heller att jag slutade.
Killar, det har varit en hel det av den sorten. För att citera en av årets hit-låtar:
Det där sista frågetecknet har dock bara blivit större och större och nu sitter jag här. Det har gått utför senaste månaden. Just nu känner jag som sagt ingenting, varken glädje eller sorg. Men en viss förväntan inför festen i kväll i alla fall.
De mest återkommande känslorna har varit ensamhet och osäkerhet, otrygghet kan man kanske säga också. Jag trodde inte man kunde vara deppig i Uppsala. Men vad vore livet om det inte gick upp och ner i racerfart?
Våren 06 Hösten 06
Se så mycket hår jag fått!
Måste nog avsluta nu ska på förfest om en timme och sitter fortfarande med fuktiga papiljotter i håret!
Tänkte avsluta med mina två kap, som gjorts under den senare halvan av året (stövlarna faktiskt så sent som igår):
Tell me if this isn't real love?
Gott Nytt År!!
Just nu känner jag ingenting, eller vänta vi börjar från början.
Känns inte som om det var detta år men samtidigt känns det som det var igår vi drog skämten om "nollsex". Året började dåligt, eller egentligen var det 05 som slutade dåligt. På nåt sätt blev jag ändå stärkt för trots att Tommie dumpade/dissade mig så sa han ändå en hel massa bra saker, gav mig ton av komplimanger och inspirerade mig. Jaja..
Temat för året har varit min personliga utveckling som gått som ett tåg, x2000. Jag har mått bättre än någonsin och nonchalerat motgångar med en axelryckning. Jag var bäst. Jag trodde aldrig att jag skulle ramla nedåt igen.
Jobbade som dammsugar-försäljare i 1½ vecka. Om jag hade funderat och känt efter lite mindre hade jag säkert kunnat göra succé, säkert..
Sen var det Max, jobbigt, lärorikt, slitsamt, utvecklande, tråkigt, uthållighetskrävande, dåligt betalt. Ovärt. Jag ångrar det inte och jag ångrar inte heller att jag slutade.
Killar, det har varit en hel det av den sorten. För att citera en av årets hit-låtar:
"Jag har verkligen provat med allt
Jag har träffat, för fan, hela världen
Från Paris till Shangai, slitna jeans och kavaj
Jag har till och med surfat på nätet
Men jag blir aldrig nöjd, nej, jag stör mig på allt
Han skriver så fult och han sjunger så falskt
Vilken läskig mustasch, alldeles för lat
Var är hans sinne för humor?
Nej, jag hittar ingenting
Ingen groda som blir min prins
Bara genomsnittsskräp, inte tillräckligt tät
Varför ska jag nöja mig med nåt mindre,
när jag vet jag kan fixa vem jag vill?"
Jag har träffat, för fan, hela världen
Från Paris till Shangai, slitna jeans och kavaj
Jag har till och med surfat på nätet
Men jag blir aldrig nöjd, nej, jag stör mig på allt
Han skriver så fult och han sjunger så falskt
Vilken läskig mustasch, alldeles för lat
Var är hans sinne för humor?
Nej, jag hittar ingenting
Ingen groda som blir min prins
Bara genomsnittsskräp, inte tillräckligt tät
Varför ska jag nöja mig med nåt mindre,
när jag vet jag kan fixa vem jag vill?"
Det där sista frågetecknet har dock bara blivit större och större och nu sitter jag här. Det har gått utför senaste månaden. Just nu känner jag som sagt ingenting, varken glädje eller sorg. Men en viss förväntan inför festen i kväll i alla fall.
De mest återkommande känslorna har varit ensamhet och osäkerhet, otrygghet kan man kanske säga också. Jag trodde inte man kunde vara deppig i Uppsala. Men vad vore livet om det inte gick upp och ner i racerfart?
Våren 06 Hösten 06
Se så mycket hår jag fått!
Måste nog avsluta nu ska på förfest om en timme och sitter fortfarande med fuktiga papiljotter i håret!
Tänkte avsluta med mina två kap, som gjorts under den senare halvan av året (stövlarna faktiskt så sent som igår):
Tell me if this isn't real love?
Gott Nytt År!!
Kommentarer
Trackback
