Sagan om mitt liv.

Jag visste att gårdagen var en bra dag, jag hade bara lite svårt att känna det först.
Det började med att de ringde från Butikspoolen och sa att jag fick komma på introduktion på Plantagen om en vecka, om jag ville, och det var precis min önskan.
Sen gick jag till uplands och blev utfrågad av valberedningen, jag frågade även ut dem lite och fick mycket goda svar.
Sen träffade jag mamma, det är alltid bra och filmen var ju underbar. Jag är till och med sugen på att se den igen och det händer i princip aldrig att jag vill se någonting mer än en gång.
Sen när jag låg i min säng och skulle sova så Pling! så var den där igen, balansen, självdistansen och allt kändes helt plötsligt mycket lättare. Jag kunde släppa fokuset på mig själv och sluta vara så mycket i mig själv och koncentrera mig på andra istället. Sluta vara ledsen för mig själv, jag tror inte att det finns något värre än att vara det.

När man befinner sig i mitten av en labyrint, är det omöjligt att se vilken väg som leder ut. Om man istället tar en titt direkt uppifrån är det sällan svårt att lista ut vilken väg som är den rätta.
Det samma gäller för det mesta i livet, allt blir enklare om man har lite distans och inte lever mitt i känslolabyrinten, har lite perspektiv.

Insåg just att jag måste åka till Hultfred i år med.