Sagan om mitt liv.

Jag har blivit totalt distraherad av än det ena och än det andra. Soffor, Max, Håkan, Dryg, mat, tvätt och när jag ändå sitter helt själv, i min underbara soffa, och allt är tyst så vill tankarna ändå helst fokusera på någonting långt bort. Och jag kan inte ens bli sur på mig själv. Jag tror det är nåt på gång, det finns potential, men också begränsningar.

Tillåt mig att presentera min nya älskling Alice:


Soffan av soffor! :o)