Sagan om mitt liv.

Ångest är lite som att bli knullad baklänges, vad nu det betyder. Men det kändes som ett passande uttryck. För första gången sen i måndags så är jag inte illamående. Trots att jag är hemma! Mitt hem är inte längre sjukdomsframkallande. Eventuellt så är det för att jag inte längre känner igen mig på grund av alla saker som ligger utspridda överallt. Men kanske är det för att jag faktiskt ätit ordentligt i dag. Både paj och pizza och fika efter ridningen. Jag tror att jag kanske brutit en ond cirkel.

Nu borde jag duscha.