Som en knarkare, fast tvärtom.

Nu sitter den där. Kanylen i mitt armveck. Rosa. Den är nog det värsta med hela studien. Har lite gammal ångest som ligger och gror också, men det mesta börjar gå över.

Någon har försvunnit, någon är mer än någonsin, någon har fyllt 20. Jag är en haj.

Snart är det dags att lämna blodprov igen. Kissa i burk.
Men jag är inte gravid, har inte hiv, vilopuls på 52 och min lungkapacitet är 16% högre än väntat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0