Trapped..

.. in a guitarlike. fat-pie

Fast jag känner mig en smula fångad. Jag har fångat mig själv, utan att jag egentligen vetat om det.

Jag har varit så otroligt glad idag. Gladare än på länge.

Men så slog den till, oron. Men det är ju som en återvändsgränd. Det finns ingen utgång, jag kan inte sluta, jag kan inte hoppa av, jag kan bara vänta. Men det är ok. Så länge det finns kvar så finns jag kvar, men om det försvinner så vet jag inte vad jag blir av. Då kommer säkert dödsångesten tillbaka.

Sophie har en bra sång ändå. Today the sun's on us

Men jag är ändå rädd, det handlar om sådana stora saker. Som om jag vore kär, fast värre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0