Home and dry.

Det är en ständig balansgång. Ok och icke ok tankar. Allt känns bra och så tänker man fel tanke och vips så är illamåendet där igen. Ångesten. Men jag har blivit så bra på att prata om den, med mina flickvänner. Jag insåg att det var omöjligt att prata med mina vanliga killkompisar om det men jag var ändå tvungen att prata och tjejer är fan jävligt mer förstående och det känns bra att få släppa ut en del. Jag är ju egentligen inte en sluten person, jag är bara dålig på att prata, uttrycka mig i tal.

Träffade på Emilia på Värmlands, det kändes faktiskt asbra. Blev lite sugen på att ta kontakt och kanske ta en fika snart. Catch up on old times.

En annan sak som är bra med tjejer är när man går ut. Går man ut med killar som jag oftast gör så får man nästan ingen uppmärksamhet från sin omgivning. Men i kväll när jag var med Erika så kände jag mig assnygg. Kan ju i och för sig ha varit mina nya snygga stövlar eller det faktum att jag blivit smal som en sticka, men jag tror på det första alternativet. Det var najs och jag hoppas det blir ännu skojigare imorn. Det jobbiga är att jag plötsligt har två vänner som heter Erika. Kan inte folk bara skaffa sig olika namn? Jag känner ingen mer med mitt namn till exempel.

Jag tror äntligen jag börjar förstå varför jag haft så svårt att bli kompis med tjejer. Jag har helt enkelt inte behövt dem, eller de egenskaper de kunnat erbjuda mig, men nu gör jag det. Och jag är så glad över att det inte är försent.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0