Sagan om mitt liv.

Jag tror jag har lämnat sommarens känslostabila och egocentrerade period bakom mig. Nu kommer något nytt, vare sig jag vill eller inte så är min inställning till livet förnyad, ännu en gång. Den största förändringen är kanske drömmarna om framtiden, inte så långt och inte så stora men ändå, det finns en längtan efter något mer. Att leva bara just här och nu räcker inte till längre.
Dessutom ter sig inte alla andra människor som mer eller mindre ointressanta, det där totala ointresset som jag njutit av ett tag har börjat ge vika. Kanske har sommaren varit någon sorts läkningsperiod.

Jag undrar hur lång denna period kommer att bli, vad som kommer härnäst.