O'Paris!

Nu är vi inne på fjärde dagen av skånska, det är väldigt svårt att sluta. Igår fick vi dock ta ett avbrott för engelska då vi tog några öl med Gurans polare. Jag lyckades med konststycket att få dem att tycka att jag var mer konstig än Guran. I kväll ska vi äta stek på Black Dog och dricka mer öl. Jag ska försöka ta det lite lugnt för jag har inte så mycket pengar kvar och allt är jäkligt dyrt, i alla fall i matväg.

Imorgon återvänder jag hem och sen väntar en helt fullsmockad vecka.

Arevoir.

Le chateau de Versailles.

Igår besökte vi Louvren och såg Monalisa med flera. Sen skulle vi äta Crêpes men creperiet var stängt och vi var så hungriga att vi inte orkade vänta så vi tog kebab istället. Fransk kebab är inte som svensk kebab, men det var helt ok ändå. Har drabbats av värsta förkylningen såjag nyser och snorar hela tiden, känner mig en smula hängig. I dag är planen Versailles, men jag känner mig en smula överfylld av gamla franska saker så kanske kan vi hitta på något annat. Tydligen så ska det vara möjligt att gå in i Versailles trädgård gratis.

Nu är det strax brunch.

Louvren.

Idag hittade jag vad jag sökte. Ett par ashäftiga sneakers, på rea dessutom. Fast det blev ändå 63 ?, så nu får jag snåla resten av veckan. Imorgon ska vi till Louvren och titta på Monalisa.

Un petit peu.

Oui bien. Nu är jag alltså i Paris. Men jag har nog inte riktigt fattat det än. Den här utomlandskänslan har inte riktigt infunnit sig. Jag tror att det beror på att det bara är några få grader varmt och regn.

Vi åt i alla fall en god lunch och drack caffé latte, satt och pratade och betraktade fransmännen och turisterna. Sen tog vi en liten promenad förbi slottet. Guran bor nämligen i Versallies, bara ett stenkast från det gigantiska slottet. Sen har vi kollat på Californication, fyra avsnitt. Sjukt bra serie, jag skulle till och med säga att den är i klass med Dead like me. Vilket känns tryggt då jag bara har en halv säsong kvar att se av den och har börjat oroa mig för vad jag skall roa mig med härnäst. Svaret är Californication!

I kväll ska vi äta Indiskt.

Packa pappas kappsäck.

Packa mammas kabinväska, fast jag har faktiskt fått den. Det går riktigt dåligt för mig, känner mig en smula yr. Köpte ca ½ kg naturgodis som jag sitter och snaskar på, fast jag skulle spara det tills jag åkte. Min energi liksom rann av mig och allt jag åstadkommit är att tvätta en maskin, hämtat väskan från källaren, packar två par skor i den samt skrivit en lista på sådant jag kan behöva ta med. Det blev en lång lista.
Jag skulle behöva duscha också och helst vaxa benen. Men det känns som det sjuka inte gått över än. Jag vet inte vad det är känner mig bara trött seg och yr, jättejobbigt. Kan lixom inte koncentrera mig och komma mig för. Kanske skulle ta en grogg, då kanske det blir bättre? Eller inte. Känner mig som en dallrig hösäck. Kanske är detta mitt sätt att känna resfeber? Ytterst opraktiskt i sånna fall.

Topplistan.

Jag tänkte presentera min topplista över most wanted husdjur. Ett djur i veckan så långt det räcker.

På första plats hittar vi:
Två marsvin.
Motivering:
Min mest lyckade relation någonsin var med ett marsvin, kanske säger det mer om mig än om marsvin. Men lär man bara känna dem så blir de ens bästa vänner som alltid finns där och ställer upp om man behöver en vän. Kanske inte det bästa partysällskapet att ta med på krogen men funkar bra att ta långa gosiga sovmorgnar med. Marsvin vill dock helst ha sällskap av minst ett marsvin till så därför är det bra om man har åtminstone två.
image163
hallonbåt135654-371image168gurka

Paris here I come!

Känner mig betydligt piggare idag. Lite sådär spralligt glad. Han kommit på att jag inte växlat några pengar. Tvätta ska jag gör strax också. Typ kallaste dagen i uppsala den här vintern, väldigt passande eftersom jag hade tänkt ta min vårjacka bara. Får väl ta understället också. Fick ytterligare lite fickpeng av Sune också så det här blir verkligen en billig resa för mig. Vilket i och för sig är nödvändigt med tanke på min minimala inkomst.

Har börjat fundera på att ta en trip till Norge också. Hälsa på Mariah och Fia. Har nästan aldrig varit i Norge så man borde ju passa på där med. Men det får nog bli i sommar.

Fan jag känner att jag har ett sådant flow just nu. Glider som på en räkmacka, men det kan jag vara värd tycker jag. Efter allt bajs som hänt gång på gång. Nu slänger vi ut bajset och släpper in fräscha, soliga vårvindar istället. :o


Sicko!

Jahapp. Då var man sjuk då, väldigt passande. Började igår kväll med halsont följt av feberaktig sömn, mer halsont och idag har jag varit trött och haft yrsel. Men jag satsar på att bli frisk imorn. Jag är inte van vid att vara sjuk och jag har ingen lust att bli det heller.

Bakade en Irländsk chokladtårta idag, en lika dan som jag bakade till st:patrick's, fast det blev nog lite mer wiskey i glasyren på den här. Men den gillades ändå av styvsläkten som var här på påskmiddag. Nu är man mätt som en julgris och sitter och smårapar hela tiden.


Antar det inte finns så mycket mer att säga, imorgon ska jag hem och packa.


Lammbi.

Oj oj idag har vi gjort ett riktigt dagsverke ute vid Torpet. Det var hela den här svängen med trädfällning, huggning, uppstapling, nedstapling, lastning, hemkörning, uppstapling hemma och ytterligare stapling av gammal ved som legat under presenning sen förra vintern eller något.

Jag kom att fundera över om detta är hur jag kommer spendera mina lediga stunder då jag är vuxen. Kommer jag att ha ett hus på landet där jag fäller träd tillsammans med min man och våra barn? Ljudet av motorsåg är något som låter väldigt mycker barndom för mig. Fast jag skulle vilja påstå att motorsågen som användes idag lät annorlunda än pappas, om än bara en aning. Sen rann tankarna iväg till obehaget jag känner inför att tänka på famtiden och varför.

Till lunch grillade vi lammkorv, till middag åt vi lammgryta och imorgon blir det lammstek. Min mamma gillar lamm, men hon är bra på att laga mat så jag klagar inte. Vi äter nästan alltid 3-rätters när jag är hemma, på helgen. När jag var yngre tyckte jag att det var drygt, sitta och äta i evigheter och prata, bete sig. Men nu gillar jag det mer och mer, antagligen för att jag blivit vuxnare.

Jag känner en viss hopplöshet för tillfället, standardhopplöshet. Det handlar alltid om kärlek och relationer och min egen oförmåga. Känslan är egentligen ganska ogrundada, som vanligt. Men ändå börjar jag tänka att det är lika bra att lägga sig ner och dö, ingen ångest, bara död. Samma sak förra våren. Jag vet inte varför, jag ger bara upp. På sätt och vis. Jag gör inget egentligen, det är bara tankar, inte så mycket handling. Men jag anar var vändningen kom den här gången. Men det får jag ta med den andra bloggen.


Get down!

Jag tycker kanske att innehållet i bloggen blivit lite lätt och ihåligt. Men jag gjorde ju ett val att ha det så. Tankarna och känslorna får vara i den andra bloggen. Jag tror på struktur och uppdelning och läsarantalet har faktiskt inte minskat alls. Så det är kanske sant att fler tycker om en om man inte bryr sig ifall de gör det eller inte.

I dag är jag ledig och vilken dag att vara ledig på sen! Solen skiner från klarblå himmel och här sitter jag med min dator. Men jag tog lite sovmorgon faktiskt. Tyckte att jag kunde förtjäna det efter två nätter av ca 5 timmars sömn vardera. Sen tog jag tag i mig själv och ringde Plantagen. Fuck telefonångest! Fick prata med den nya chefen som inte kunde svenska, så jag fick prata engelska. Men hon skulle höra av sig när jag kommit hem från Paris. Jag blev riktigt sugen på att komma dit och jobba lite och jag skulle verkligen behöva pengarna.

På tal om pengar så ringde min käre far igår och undrade om jag inte behövde lite pengar till resan. Och jag bara oj. Jag hade inte ens bett om det, inte ens sagt att mamma betalar flygbiljetten. Det känns så kul att han börjat bry sig igen, då blir det liksom lättare att bry sig tillbaka.

Men nu ska jag borsta gaddarna och bege mig ut på en lååång promenad i solen.

Uncool.

I dag är en sån där dag. Inte haft en sådan på evigheter för jag har ju skött mig bra sen jul. Men i dag vaknade jag jättepigg, brukar alltid vara lite seg så det brukar vara ett dåligt tecken att vara så pigg. Åt frukost och fick lite ont i magen så jag la mig lite igen innan jag skulle träna. Träningen gick bra, men var kanske lite för taggad. duschade och åt lunch och gick till skolan. Väl på mattelektionen så tog det inte lång tid innan jag tappade bort mig och började somna, nästan hela genomgången av andraderivatan, konstigt nog fattade jag allt. Sen blev det Uplands, yrsel och ytterligare en lunch, kaffe och energidryck. Nu sitter jag här och är iskall om händer och fötter och känner mig jättevaken fast inte riktigt medvetande och lite yr, vet att jag egentligen bara borde sova för min kropp går på stress och det är dåligt. Men jag har historia snart och sen har jag lovat att jobba i svantes. Så efter 2 kanske jag kommer få lägga huvudet på kudden och hoppas då att jag kan slappna av och somna.

Klitsch, klatsch, klyscha!

Idag när jag var på väg till Uplands från komvux så dök det upp en kille bredvid mig som började prata med mig. Han frågade om jag var härifrån och om jag gick på komvux. Han såg utländsk ut och hade ganska mycket brytning, sa att han hade lite svårt med svenskan. Sen sa han att han trodde att alla änglar hade vingar och frågade var jag hade mina. Hihi. Mycket sött och klyschigt.

Grattis grattis.

Jag hade planerat att gå och lägga mig runt 11, se ett avsnitt Dead like me och sen åtminstone försöka sova. Men ne. Hade möte mellan 6 och 7 på Uplands och sen fick jag hoppa in och sitta i dörren i puben och sen kom det massa andra folk och hängde där så klockan blev både 11, 12 och 1. Men det var ganska så händelserikt. SnyggHenke övertalade mig att hänga med upp på övervåningen där det var lindyhop-dansträning. Det var jättekul och lite svettigt, men jag gjorde snabbt framsteg. Sen hände inte så mycket mer utan vi satt mest och var sådär underliga som man bara kan vara på Uplands eller med Uplandsfolket. Imorgon kväll skall jag jobba servering och nu är jag inte alls trött, tyvärr.

Jag måste upp och träna imorgon. Ätit en massa socker och fett på senaste tiden så jag får se upp med formen.

Natti.

Tired tired tired.

Jag har inte varit så pigg på senaste. Delvis hare det väl brott på missskötsel av dygnsrytmen men även allmän misskötsel av livet. Att jag sov ungefär 5 timmar i natt gjorde väl inte saken bättre heller.

Vid 10 ringde pappa igen. Jag blir helt konfunderad av hans nya sätt, jag blir förståss glad också. Helt plötsligt har jat fått två föräldrar istället för lite drygt en. Lyx.

St:Pattys var väl inte riktigt lika bra som förra året tyvärr, drack nog bara 4 öl tror jag. Var liksom för trött på ett konstigt sätt. Men jag bakade en kaka till svantes som blev jättegod. Irländsk chokladtårta, med jameson wiskey i. Trodde att jag hatade all wiskey värre än pesten men jag är nästan beredd att ångra mig.

Natten avslutades till Pans Labyrinth. Det är något speciellt med barn som blir dödade på film, det är så otroligt vackert och pans labyrint är verkligen i en klass för sig.

Winter.

Jag kom på att det bara är en vecka kvar tills jag åker till Paris. Kanske dags att börja packa, eller åtminstone fundera över vad som skall tas med och vilken väska. Tittade på vädret och det var tydligen +8, som kändes som 5 och moln. Här har snön börjar ramla ner från himlen och det är 1 grad, så det verkar väl lite bättre även om jag hoppas på att det blir riktigt fint nästa vecka. Sol vore najs.

I dag är det för övrigt st:Patrick's day så det blir ölning i kväll, grön öl. Hade jävligt kul förra året minns jag, men då var det ju på en lördag. Nu känner jag mig bara trött och frusen, skulle vilja krypa ner under täcket och sova ett tag till.

wee

Luncha.

Jag hade helt glömt bort att jag och pappa skulle ses idag. Han var här på bandyfinal och då får man ju passa på att ses. Vi pratade om unga kvinnors livssituation i dagens samhälle otippat nog, eller inte. Men idag kände jag inte automatiskt ett starkt motstånd till vad han sa. Han vet ändå en hel del min far och han är inte dum men lyckas nästan alltid formulera sig helt galet så att man blir grymt uppretad, trots att det han säger ofta stämmer. Men idag gick det jättebra. Han sa dessutom att han tänker mycket på mig och oroar sig även om vi inte pratar så mycket med varandra. Han har säkert sagt det förr men det var som ett helt nytt sätt idag, det kändes som om det fanns en mening och förståelse bakom orden. Så en poäng till min pappa som blivit mer sofistikerad och kanske en poäng till mig, för jag har också utvecklats, jag vågar liksom dela med mig mer av mig själv.

Ett fint påskägg fick jag också.

Frihetsgasque.

Ja vad ska man säga? Tror den andra bloggen bättre rymmer vad jag har att säga. Men jag hade rättså roligt igår, kul att dansa med Dave igen, vi är verkligen bäst. Nu mår jag dåligt. Baksmälla = Bajs.

I övrigt måste jag fixa punkan på min cykel idag, väldigt spännande.

Bye.

El Stockholmo.

Yes. Stan står kvar fortfarande och jag tänker att man borde åka dit oftare, shoppa. Man hänger ju inte alls med i utvecklingen, Uppsala hänger inte alls med i utvecklingen. Uppsala känns nästan som Borlänge i vissa avseenden. Sveriges största småstad.

Det blev en massa onyttigheter, bland annat Ben & Jerry's, som avnjöts under tystnad. Jag tänkte att man borde sitta i ett helt tyst, vitt rum när man äter, för att göra glassen rättvisa. Cherry Garcia, Fossilfuel och New York Super Fudge Chunk, blev det den här gången. Nötterna och körsbärsbitarna gjorde mig nästan knäsvag, tur jag satt ner.

Glömde gå på systemet så jag får skrapa fram något ur barskåpet till kvällen. Hittade dock en fin present, som jag måste slå in. Tänkte mig ett oproportionerligt stort paket, något annat skulle inte göra presenten rättvisa.

Inga sneakers hittade jag, hur svårt ska det vara att hitta classy sneakers liksom? Känner mig dessutom blobbig. Blir nog hårdträning till veckan, springa, gymma, gympa och promenera, det är planen. Synd att det är St:Patrick's på måndag. Och då är det dessutom bara en vecka kvar till Paris! Måste planera och packa, få in det i huvet liksom.

Men nu är det hög tid att börja piffa.

Mitt liv? Vems liv? En katt?

Hmm.. Jag tänkte ju ta tag i det här. Städade, ringde vaktmästaren, tänkte verkligen göra allt till en resonabel, relativt vuxen tillvaro. Men vad hände? Skulle hämta och fixa punkan på min cykel både måndag, tisdag, onsdag och idag. Skulle plugga, skulle träna, skulle ta långa promenader, söka sommarjobb. Vad hände?

Pluggade, tränade, sökte två jobb och åt middag hos mamma i måndags. I tisdags pluggade jag lite och sen tog jag faktiskt en promenad. I onsdags var jag i skolan, halvt frånvarande, trött. Sen gick jag inte och hämtade min cykel. Jag satt hemma och gjorde inget, sen gjorde jag mig i ordning och gick till uplands och festade, like a princess. Skulle hålla mig resonlig och gå hem tidigt. Skippade åtminstone snapsarna, men ca 5 glas vin slank ner och en öl och sen satt jag där och pratade till över 2 och kom väl i säng till 3 ungefär, men det var en jäkligt trevlig kväll i alla fall. Idag gick jag faktiskt till skolan, sen gick jag till uplands för att äta lunch och tänkte sen gå och hämta min cykel, men jag råkade bli kvar... ... i 8 timmar! Gjorde inget vettigt mer än att sepa ur och skratta ihjäl mig halft åt allt och bete mig underligt och äta våfflor tills jag mådde illa. Men nu tänkte jag strax gå och hämta min cykel, ska bara vila lite först. :o)

Marrige.

I dag fick jag inbjudningskort från Mariestad. Vildigt fint och avancerat, lite scrap-bookish. Knasigt att den första i min familj gifter sig vid 63 års ålder. Kommer jag också gifta mig vid 63? Kommer jag gifta mig alls? Inget jävla kyrkobröllop ska jag ha i alla fall.

Så här fint blev det när jag tog kort på kortet:

  

Så nu måste jag skaffa en ny kamera också.

Kungligt.

I kväll är det regressionssexa, förhoppningsvis går allt lika baklänges som förra gången. Temat är kungligt och det fick jag veta igår. Så jag måste fixa en najs outfit, men det känns som om man bara har en krona så fixar sig det mesta. Funderar på att tejpa upp kinderna och köra Silviavinkningen hela kvällen, men jag vet inte. Har ju längtat efter temafest jättelänge och nu är jag helt oförberedd. Går dessutom i skolan hela dagen.

Dizzy.

Jag har varit lite trött på senaste. Haft sömnattacker på lektionerna och idag känner jag mig yr, igår kunde jag inte sova. Asdåligt måste jag säga och jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det. Har inte haft sömnproblem sen i höstas, men då hade jag haft det nästan i flera år, känns så åtminstone. Det ska väl inte börja nu igen? Kan inte livet få vara lite lätt för en gångs skull?

En bra sak är i alla fall att jag fick 27/30 på fysikprovet. Hade jag absolut inte trott. :o)

Rebot.

Imorgon hade jag tänkt ta nästa steg. Nästa steg mot mitt liv. Ett liv som jag kan leva med, som känns ok. Jag hade ju ett asbra liv för en månad sen. Det var nästan lite för perfekt. Sen kraschade ju allt på en kvart typ. Men jag har jobbat mig tillbaka bit för bit och nu känner jag att det bara är det sista som fattas. Så nästa vecka ska jag städa upp på mitt rum, som ser ut som en enda röra, jag skall slänga all gammal mat som legat i kylen i en månad och så ska jag köpa frukt och mat som jag kan laga till och så ska jag äta regelbundet och bra, inget godis. Jag ska även se till att lägga mig i tid så att jag inte blir trött och trasig. Struktur är bra. :o)

Fluffy.

Mitt hår har blivit otroligt fluffigt på senaste tiden. Det känns bra. Jag känner mig som en bättre människa när mitt hår är fluffigt.



and so on..

Och i kväll ska vi tydligen ta igen för igår. Allt jag missade, vilket inte tycks ha varit så mycket men det är ju ingen vits om man inte kommer ihåg det. Och förfesten kommer bli så bra för det kommer massa gamla kändisar från döbeln, eller några åtminstone. Dave är åter i stan, inte sett honom på evigheter och det var ännu längre sen jag såg Vilijam. Såreskabinajs. :o)

Och Lilla svarta ska med. På.

Härj?

Gårdagen var en kväll att minnas. Låter därför Chris fylla i de bitar som fattas. Vad hjärnlös man kan vara ibland. Haha.

Benjamin Barker

Kärleken kan göra konstiga saker med människor. För mig har det dock aldrig gått lika långt som för Sweeney Todd, men jag har ju aldrig varit gift heller så. Hehe.
Grym film i övrigt, äkta Burton-känsla. Jag blev sugen på att se Pans Labyrint igen, den är ju också lite grym sådär.
Till filmen bredde jag på rejält, eftersom jag inte ätit någon kvällsmat, köpte jag både en meny med varma chips och ½  liter fanta och lösgodis. Sed dess har jag mått lite konstigt, varit trött och haft huvudvärk och sådär. Och nu är det nån som snott mina köttbullar. Grrrr!!!!

Poo

Nu har jag inte tvättat håret med shampo sen i fredags. Färgade i och för sig håret i lördags men sen dess har jag bara använt balsam då jag tvättat det. Och jag märker faktiskt ingen större skillnad, mot när jag använde shampo. Det blir definitivt inte skitigt fortare. Så shampo verkar vara en bluff.

Till lags.

Jag har åter börjat komma in i gamla tankegångar, tankegångar jag faktiskt tyckte om men ändå förkastade. Kanske för att allt gick åt helvete och jag blev deprimerad eller så var det ensamhetsångesten som tog kål på mig. Well. Jag börjar återfå tron på mig själv och kommer att tänka på det här med att vara till lags. Det är helt förkastligt att vara till lags, inte bra för någon. Ingen tycker om det och man blir inte omtyckt för det heller. Det man gör ska man göra för att man vill inte för att man är rädd för att göra tvärtom. Om man gör något som man vill så gör man det antagligen bättre än om man bara gör det för att vara till lags, för att man tror att man ska bli omtyckt. Och man slipper bli sur och bitter för att man gör saker man egentigen inte vill och utan att få tillräckligt med uppskattning för det. Om man istället för att säga det man tror någon vill höra, säger det man tycker, så blir man i längden gladare och då blir förmodligen de i ens omgivning gladare, om man inte är helt socialtinkompetant förstås.

Så i fortsättningen skall jag ge fan i att anpassa mig.

Så långt det går åtminstone. Ibland vet man ju inte, man vet inte vad man vill och inte vill och då kanske den enda vägen ut är att vara till lags. För det kanske är svårt att gå och dö tills man vet. Men man ska lyssna på sig själv och lita på sig själv, respektera sig själv. Inte vara rädd för att visa vem man är, säga ifrån. För folk tycker om en för den man är, inte den man inte är. Man kan inte lämna avtryck genom att vara till lags.
Inte ens i vått gips lämnar en slemklump ett tydligt avtryck att relatera till.

Typiskt vår- och hösthumör.

Paris! Paris!

Nu är det bestämt! Vecka 13 drar jag till huvudstaden av Frankrike, Paris! Ska bli riktigt spännande. :o)

Tappa konceptet.

Jag glömmer ofta helt av att andra läser min blogg, att vem som helst faktiskt kan gå in och läsa allt. Jag tror att det är en dålig sak att glömma. Ibland tolkas det ju fel och ser man inte upp så kan man såra eller förarga och det är ju inte meningen. Oftast inte i vilket fall.

Jag hade tänk skriva om träning i det här inlägget. Min träning går lysande. Efter att ha tappat ca 6 kg sen jul så känner jag mig lätt och slimmad, magen är plattare än nånsin. Har fått igång en fin ämnesomsättning och motivationen känns stabil för jag känner hur jag blir bättre, för första gången på jättelänge. Känner mig stark fysiskt och det är lite som om det smittar av sig på psyket också. Tror man att man är stark så är man oftast det men tvivlar man så har man redan förlorat.


Trygghet.

Jag har aldrig tänkt särskillt mycket på trygghet. Inte vad jag minns i alla fall. På nåt sätt har jag väl alltid haft tryggheten i mig. Även om jag varit blyg och tillbakadragen så har jag ändå känt någon sorts trygghet. Jag tror att det kommer hemmifrån, det har alltid varit självklart att mina föräldrar funnits där om jag behövt dem och de har ändå gett mig utrymme att utforska världen. Men plötsligt har jag börjat tänka annorlunda. Att det vore skönt att ha någon annan som finns där, en vän eller flera. Att jag skulle kunna stå ut med en del bara för att få den där tryggheten. Så har jag aldrig känt tidigare. Jag har nog varit rättså egocentrisk i mitt vän-tänkande. Kanske är det därför jag har haft så svårt för att ha tjejkompisar. Jag har tänkt kortsiktigt och bara på det roliga, inte behövt annat. Men nu har jag förändrats.

Eftersnack.

Mja, det gick ju inte riktigt som jag hade tänkt det där. Blev yr så jag gick hem och vilade lite, när jag vaknade var klockan nästan 4. Hade 15 missade samtal och två sms på mobilen. Kände mig smått förtvivlad, men å andra sidan var det kanske lika bra. Lite synd om Dave bara som jag skulle släppa in på v-dala. Det var också lite synd att jag inte fick gå runt och känna mig snygg mer. Hade verkligen lagt ner tid på piffningen och klänningen satt bättre än någonsin. Men men jag får väl ta igen det på fredag, även om det blir utan balklänning.


Förberedelser.

För att kunna spåra så mycket som möjligt och på bästa sätt i kväll så krävs vissa förberedelser. Framför allt är det viktigt vad man stoppar i sig. Så jag började dagen med att knalla ner till ica Lutis och införskaffa ägg och en delikatessyoghurt, tog den med mest protein. Efter avslutad frukost på två ägg, yoghurt med havreringar och te satte jag igång med att färga håret, första lagret nagellack, sen i med papiljotter, vaxa ben, duscha, ta en pepcid för att blidka magen. Snart ska jag ta en resorb och vandra ned till uplands med alla grejor. Där väntar fixning av hår, sminkning, andra lagret nagellack, påklädning samt fördrink. Borde nog försöka pilla i mig lite lunch också men inget kaffe. Sen är det middag och fest till klockan 4. :o)

Spåra.

julkulImorgon ska det spåras ur. Sepade ur i kväll, det var fruktansvärt roligt. Två personer sa att jag var en fruktansvärt rolig person och en trodde att jag var en kattunge. Fille hade en sekatör och skulle fixa Max trasiga finger. Jag blev raggad på av en fransos, pratad med av Putte från Borlänge. Fille skulle ge Max receptbelagda piller mot yx-sår så att han skulle tappa allt hår och bli som en naken isbjörn. Dessutom var jag inte alls full, tjänade pengar, hela 20 spänn i timmen. Nu är jag trött som en gnu och väntar ett eller två marsvin.

Men kom ihåg att det är imorgon vi ska spåra. Härja. Det är enda lösningen.

Redhead.