Kokt ägg.

Man skulle kunna likna mig med ett ägg. Jag har liksom ett skal jag kan hålla mig inom och då är allt bra, men så fort jag kommer utanför skalet så blir allt osäkert  och stöter man till på fel ställe så krakelerar hela min insida och ångesten väller in och strimlar mig likt en äggskivare.

Lite klyschigt kanske men vem har sagt att det är dåligt?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0