Livet é en fest?

Det är helt otroligt vad mitt ansikte har läkt snabbt! Det är som om jag vore en katt, eller någon i X-Men.
När jag var liten hade vi en katt, Pluto, som jämt var ute och slogs och kom hem blodig, men han läkte alltid snabbt som som fan. Fast han fick ju sina ärr med tiden.

Här är en fin bild:
Pluto
Tagen inte så långt innan han dog. Han var världens snällaste, helt underbar.

Så här ser jag ut i skrivande stund:
Katt
Visst kan man ana vissa likheter?

Jag kan tillägga att jag just jobbat 12 timmar på ett bröllop på Uplands, skitskoj faktiskt. :o)
Kvällens konstaterande var att "Korvar är i princip gräsätande människor, med en tendens till kannibalism." Ska bli så jäkla kul med personalfest imorn. Uplands håller på att äta upp mig och göra sig till min familj och mitt hem. Läskigt men sant.

Jag gjorde en, för mig väldigt ovanlig, sak idag. Ska bli intressant att se om det verkligen blir nåt av allt snack. ;o)

Visste du förresten att det är en vecka kvar till julafton, EN vecka!

Jag skulle vilja skriva meter efter meter på den här bloggen men jag vet att det enda jag egentligen vill ha sagt är att allt går så bra nu. Allt känns bara bättre och bättre, visst har man sina dalar men sen när man kommer upp så är man en ännu bättre människa. Från klarhet till klarhet. Man tror att man nått toppen men sen blir det ändå ännu lite bättre och man tror att man ska spricka för att allt är så bra.
Om jag bara skulle klara av att ha en seriös pojkvän så skulle jag nog kunna säga att jag klarar allt.

Livet är underbart, när man får kela med 70 överkokta varmkorvar. :oD

Over and out.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0