The sum of 2006
Jaha, då tänkte jag summera året lite.
Just nu känner jag ingenting, eller vänta vi börjar från början.
Känns inte som om det var detta år men samtidigt känns det som det var igår vi drog skämten om "nollsex". Året började dåligt, eller egentligen var det 05 som slutade dåligt. På nåt sätt blev jag ändå stärkt för trots att Tommie dumpade/dissade mig så sa han ändå en hel massa bra saker, gav mig ton av komplimanger och inspirerade mig. Jaja..
Temat för året har varit min personliga utveckling som gått som ett tåg, x2000. Jag har mått bättre än någonsin och nonchalerat motgångar med en axelryckning. Jag var bäst. Jag trodde aldrig att jag skulle ramla nedåt igen.
Jobbade som dammsugar-försäljare i 1½ vecka. Om jag hade funderat och känt efter lite mindre hade jag säkert kunnat göra succé, säkert..
Sen var det Max, jobbigt, lärorikt, slitsamt, utvecklande, tråkigt, uthållighetskrävande, dåligt betalt. Ovärt. Jag ångrar det inte och jag ångrar inte heller att jag slutade.
Killar, det har varit en hel det av den sorten. För att citera en av årets hit-låtar:
Det där sista frågetecknet har dock bara blivit större och större och nu sitter jag här. Det har gått utför senaste månaden. Just nu känner jag som sagt ingenting, varken glädje eller sorg. Men en viss förväntan inför festen i kväll i alla fall.
De mest återkommande känslorna har varit ensamhet och osäkerhet, otrygghet kan man kanske säga också. Jag trodde inte man kunde vara deppig i Uppsala. Men vad vore livet om det inte gick upp och ner i racerfart?
Våren 06 Hösten 06
Se så mycket hår jag fått!
Måste nog avsluta nu ska på förfest om en timme och sitter fortfarande med fuktiga papiljotter i håret!
Tänkte avsluta med mina två kap, som gjorts under den senare halvan av året (stövlarna faktiskt så sent som igår):
Tell me if this isn't real love?
Gott Nytt År!!
Just nu känner jag ingenting, eller vänta vi börjar från början.
Känns inte som om det var detta år men samtidigt känns det som det var igår vi drog skämten om "nollsex". Året började dåligt, eller egentligen var det 05 som slutade dåligt. På nåt sätt blev jag ändå stärkt för trots att Tommie dumpade/dissade mig så sa han ändå en hel massa bra saker, gav mig ton av komplimanger och inspirerade mig. Jaja..
Temat för året har varit min personliga utveckling som gått som ett tåg, x2000. Jag har mått bättre än någonsin och nonchalerat motgångar med en axelryckning. Jag var bäst. Jag trodde aldrig att jag skulle ramla nedåt igen.
Jobbade som dammsugar-försäljare i 1½ vecka. Om jag hade funderat och känt efter lite mindre hade jag säkert kunnat göra succé, säkert..
Sen var det Max, jobbigt, lärorikt, slitsamt, utvecklande, tråkigt, uthållighetskrävande, dåligt betalt. Ovärt. Jag ångrar det inte och jag ångrar inte heller att jag slutade.
Killar, det har varit en hel det av den sorten. För att citera en av årets hit-låtar:
"Jag har verkligen provat med allt
Jag har träffat, för fan, hela världen
Från Paris till Shangai, slitna jeans och kavaj
Jag har till och med surfat på nätet
Men jag blir aldrig nöjd, nej, jag stör mig på allt
Han skriver så fult och han sjunger så falskt
Vilken läskig mustasch, alldeles för lat
Var är hans sinne för humor?
Nej, jag hittar ingenting
Ingen groda som blir min prins
Bara genomsnittsskräp, inte tillräckligt tät
Varför ska jag nöja mig med nåt mindre,
när jag vet jag kan fixa vem jag vill?"
Jag har träffat, för fan, hela världen
Från Paris till Shangai, slitna jeans och kavaj
Jag har till och med surfat på nätet
Men jag blir aldrig nöjd, nej, jag stör mig på allt
Han skriver så fult och han sjunger så falskt
Vilken läskig mustasch, alldeles för lat
Var är hans sinne för humor?
Nej, jag hittar ingenting
Ingen groda som blir min prins
Bara genomsnittsskräp, inte tillräckligt tät
Varför ska jag nöja mig med nåt mindre,
när jag vet jag kan fixa vem jag vill?"
Det där sista frågetecknet har dock bara blivit större och större och nu sitter jag här. Det har gått utför senaste månaden. Just nu känner jag som sagt ingenting, varken glädje eller sorg. Men en viss förväntan inför festen i kväll i alla fall.
De mest återkommande känslorna har varit ensamhet och osäkerhet, otrygghet kan man kanske säga också. Jag trodde inte man kunde vara deppig i Uppsala. Men vad vore livet om det inte gick upp och ner i racerfart?
Våren 06 Hösten 06
Se så mycket hår jag fått!
Måste nog avsluta nu ska på förfest om en timme och sitter fortfarande med fuktiga papiljotter i håret!
Tänkte avsluta med mina två kap, som gjorts under den senare halvan av året (stövlarna faktiskt så sent som igår):
Tell me if this isn't real love?
Gott Nytt År!!
Tjänst ledig.
Nu är jag lite uppåt igen, har varit jäääkligt neråt ett tag. Sovit sjukt dåligt och känt mig totalt värdelös m.m. Men nu är det bättre. Thanks to Max, Johan och Vilijam. Och en pizza, chips, grogg och glögg. Blev så trött att jag slumrade till i Max soffa (Sannas soffa). Min tripp till Mariestad lättade nog upp lite också. :o)
Jag måste träna satan kommande tid, har legat och käkar godis och julmat i över en vecka nu, hoppas verkligen att min lilla svarta sitter som den ska till söndag, the big day, eller nyår även kallad.
Eftersom jag sovit så dåligt så har jag legat och funderat en del. Och jag har tänkt på hur folk är, hur jag är, om det är bra eler dåligt och om man ska ändra sig eller vad man egentligen borde göra.
Jag har tänkt på att man förr ofta eller i alla fall relativt ofta fick värsta kontakten med vissa människor. Man kände att de betydde något och att man själv betydde något för dem, nu pratar jag alltså om internet. Sånt häner verkligen väldigt sällan nu. Jag trodde kanske jag hade en kontakt på g med jag tror det sket sig, som vanligt. Jag undrar om det beror på mig, jag tro att det är så. Det är sällan man träffar någon på nätet som man orkar prata med över huvud taget.
Det bästa vore förståss om jag slutade spendera så många timmar av mitt meningsfulla liv på nätet och gjorde nåt vettigt istället.
Jag känner ofta att jag har svårt för att skapa långvariga relationer till folk, att jag blir bortstött. Men jag är väl lite känslig kanske, det är väl inge lättare för dem än för mig? Och jag är väl inte heller astrevlig jämt, vare sig jag vill eller inte.
Jag har nog satt mig själv lite på en piedistal. För jag vill helst att alla ska vara som mina bästaste vänner och de som inte är det är inte lika bra och därför inte värda att lägga tid på. Men det är ju klart att alla inte är lika "bra", alla gillar ju inte samma heller.
Så fårgan är vilka man ska lägga tid på? Det är ju väldigt utvecklande att lära känna olika typer av människor. Jag tror att mitt problem att att veta vad jag själv vill och sätta gränser, säga nej när jag inte vill i princip. Jag har länge haft det problemet men det börjar väl ge med sig.
Kanske skulle jag behöva ett extra mått med självdistans lite då och då, distans gör en ju så klarsynt.
Sen var det en annan sak. Det här med vad folk säger om en när man inte är där. Jag tror aldrig att någon tänker en tanke eller yppar ett ord om mig när jag inte är närvanande, syns jag inte så finns jag inte. Så är det säkert inte. Jag undrar bara vad folk säger? Och vilka som säger något?
Borde kanske försöka sova? Mitt dygn är mer fucked upp än på länge och det värsta är nog att jag somnar på dagarna, precis som jag gjorde förut. Det är så jävla jobbigt.
Så om nån vill bli min sovkompis och hålla reda på mina sovtider och hålla om mig tills jag somnar så finns det en tjänst ledig, jag tar dock inte vem som helst eftersom all form av betalning sker i natura. ;o)
Den glada LillPärlan är tillbaka igen, hoppas hon stannar länge.
Over an out.
Jag måste träna satan kommande tid, har legat och käkar godis och julmat i över en vecka nu, hoppas verkligen att min lilla svarta sitter som den ska till söndag, the big day, eller nyår även kallad.
Eftersom jag sovit så dåligt så har jag legat och funderat en del. Och jag har tänkt på hur folk är, hur jag är, om det är bra eler dåligt och om man ska ändra sig eller vad man egentligen borde göra.
Jag har tänkt på att man förr ofta eller i alla fall relativt ofta fick värsta kontakten med vissa människor. Man kände att de betydde något och att man själv betydde något för dem, nu pratar jag alltså om internet. Sånt häner verkligen väldigt sällan nu. Jag trodde kanske jag hade en kontakt på g med jag tror det sket sig, som vanligt. Jag undrar om det beror på mig, jag tro att det är så. Det är sällan man träffar någon på nätet som man orkar prata med över huvud taget.
Det bästa vore förståss om jag slutade spendera så många timmar av mitt meningsfulla liv på nätet och gjorde nåt vettigt istället.
Jag känner ofta att jag har svårt för att skapa långvariga relationer till folk, att jag blir bortstött. Men jag är väl lite känslig kanske, det är väl inge lättare för dem än för mig? Och jag är väl inte heller astrevlig jämt, vare sig jag vill eller inte.
Jag har nog satt mig själv lite på en piedistal. För jag vill helst att alla ska vara som mina bästaste vänner och de som inte är det är inte lika bra och därför inte värda att lägga tid på. Men det är ju klart att alla inte är lika "bra", alla gillar ju inte samma heller.
Så fårgan är vilka man ska lägga tid på? Det är ju väldigt utvecklande att lära känna olika typer av människor. Jag tror att mitt problem att att veta vad jag själv vill och sätta gränser, säga nej när jag inte vill i princip. Jag har länge haft det problemet men det börjar väl ge med sig.
Kanske skulle jag behöva ett extra mått med självdistans lite då och då, distans gör en ju så klarsynt.
Sen var det en annan sak. Det här med vad folk säger om en när man inte är där. Jag tror aldrig att någon tänker en tanke eller yppar ett ord om mig när jag inte är närvanande, syns jag inte så finns jag inte. Så är det säkert inte. Jag undrar bara vad folk säger? Och vilka som säger något?
Borde kanske försöka sova? Mitt dygn är mer fucked upp än på länge och det värsta är nog att jag somnar på dagarna, precis som jag gjorde förut. Det är så jävla jobbigt.
Så om nån vill bli min sovkompis och hålla reda på mina sovtider och hålla om mig tills jag somnar så finns det en tjänst ledig, jag tar dock inte vem som helst eftersom all form av betalning sker i natura. ;o)
Den glada LillPärlan är tillbaka igen, hoppas hon stannar länge.
Så kan en LillPärla se ut om hon är riktigt glad.
Over an out.
Jag vill skriva en blogg.
Jag känner bara att jag har en massa ord som vill komma ut. Jag måste få formulera mig lite.
- Language-addict?
Igår var det s2 som stod på schemat. Borlänge. Trodde det skulle bli fett skoj och det var det väl till en början. Men väl på s2 blev det aldrig mer än måttligt. Alla var så små och det kändes inte längre som om man hade någonting att prata om.
Eventuellt så är jag inne i någon form av halvasocial-period. Orkar inte riktigt prata och umgås med någon, eller prata ska man väl säga. Umgås gör jag gärna, kan ligga i en hög där i hörnet och gnuffa. Det får gärna vara mörkt och mjukt, tar gärna en filt över mig också.
Vi kan kolla på en svårt, mörk film under tiden.
En ljuspunkt i s2mörkret var att min, sedan en längre tid tillbaka försvunne vän, David var där. Säkert inte träffat honom på typ 2 år! Hade nästan rederat honom från min vännerlista. Men nu känner jag bara att han kommer få va där tills jag dör, även fast vi inte sa så mycket till varandra eller så men ändå. Han är bra. Hans tjej var med också och de såg ut att passa väldigt bra ihop och vad jag förstått så är dom tokkära. :o)
Tänk om jag också skulle bli tokkär. Vilket skämt. Jäkligt känsligt ämne för mig ändock. Orkar inte tänka på det mer just nu, är nog lite ur gängorna.
Sen försvinner jag ett tag. Ska till Mariestad och fira julafton nummer 3, jag tror det är något jag kan behöva. Om inte annat för att Anke och Sara är så snälla. Kul att umgås mer med bror också.
Bror! :oD
- Language-addict?
Igår var det s2 som stod på schemat. Borlänge. Trodde det skulle bli fett skoj och det var det väl till en början. Men väl på s2 blev det aldrig mer än måttligt. Alla var så små och det kändes inte längre som om man hade någonting att prata om.
Eventuellt så är jag inne i någon form av halvasocial-period. Orkar inte riktigt prata och umgås med någon, eller prata ska man väl säga. Umgås gör jag gärna, kan ligga i en hög där i hörnet och gnuffa. Det får gärna vara mörkt och mjukt, tar gärna en filt över mig också.
Vi kan kolla på en svårt, mörk film under tiden.
En ljuspunkt i s2mörkret var att min, sedan en längre tid tillbaka försvunne vän, David var där. Säkert inte träffat honom på typ 2 år! Hade nästan rederat honom från min vännerlista. Men nu känner jag bara att han kommer få va där tills jag dör, även fast vi inte sa så mycket till varandra eller så men ändå. Han är bra. Hans tjej var med också och de såg ut att passa väldigt bra ihop och vad jag förstått så är dom tokkära. :o)
Tänk om jag också skulle bli tokkär. Vilket skämt. Jäkligt känsligt ämne för mig ändock. Orkar inte tänka på det mer just nu, är nog lite ur gängorna.
Sen försvinner jag ett tag. Ska till Mariestad och fira julafton nummer 3, jag tror det är något jag kan behöva. Om inte annat för att Anke och Sara är så snälla. Kul att umgås mer med bror också.
Bror! :oD
Over and out.
Julafton, I guess.
Jag känner faktiskt inte den minsta antydan till julstämning. Men men, jag är glad ändå.
Tog några kort såklart:
Mamma hade ju insisterat på att vi skulle vara i stugan så det var ju bara
att bita ihop och göra det bästa av det hela.
En av mammas megafrukostar, fast den var ändå inte så stor,
knappt större än en vanlig helg.
Två av de "otroligt" vackra julgrupperna jag krafsade ihop. Haha. ;o)
Mamma hade blivit inspirerad av Ernst och lagt granris i alla fönster.
Varför ser jag så tjock ut? Ser ut som en riktig knubbis ju!
Bilderna från i fredags på bj hade också kommit upp, och jag ser allt bra knubbig ut där med. Har nog en ovanligt "icke-fotogenic"-period. Eller så är jag tjock och ser konstig ut?
*PROTEST!!* Men jag har ju just haft en as-seriös träningsmånad och blivit smal och muskulös!! *PROTEST!!*
Jag har dessutom blivit ersatt, känns nästan lite sorgligt men det var väl kanske bara en tidsfråga, inget jag gråter floder över men dte är ju alltid kul att vara bäst och vänner skall aldrig underskattas.
Meen, oväntade guldkorn har kanske dykt upp i min sandlåda. Känns jäkligt roligt faktiskt, något jag längtat efter så länge att jag glömt bort att det ens fanns en möjlighet.
Jag är kanske lite besviken att inte fler hört av sig och önskat god jul. Men det har nog att göra med den totalt uteblivna julstämningen, eller så tycker de, som jag trodde var mina vänner, inte att jag är värd det. :o)
Julen är kanske betydelselös?
Man skulle kanske lika gärna kunna skita i att fira?
Jag har ändå bara önskat mig och fått tråkiga presenter. Har i och för sig fått en del positiv feedback på presenter jag gett, men känns ändå som jag lagt ner för lite tid där.
Vad är en jul utan snö? Meningslös?
Vi har ändå trots allt stans enda snögubbe på gården. Om inte min kamera hade dött så hade jag fotat lite. Tråkigt nog så är gubben tillägnad någon annan.
Tog några kort såklart:
Mamma hade ju insisterat på att vi skulle vara i stugan så det var ju bara
att bita ihop och göra det bästa av det hela.
En av mammas megafrukostar, fast den var ändå inte så stor,
knappt större än en vanlig helg.
Två av de "otroligt" vackra julgrupperna jag krafsade ihop. Haha. ;o)
Mamma hade blivit inspirerad av Ernst och lagt granris i alla fönster.
Varför ser jag så tjock ut? Ser ut som en riktig knubbis ju!
Bilderna från i fredags på bj hade också kommit upp, och jag ser allt bra knubbig ut där med. Har nog en ovanligt "icke-fotogenic"-period. Eller så är jag tjock och ser konstig ut?
*PROTEST!!* Men jag har ju just haft en as-seriös träningsmånad och blivit smal och muskulös!! *PROTEST!!*
Jag har dessutom blivit ersatt, känns nästan lite sorgligt men det var väl kanske bara en tidsfråga, inget jag gråter floder över men dte är ju alltid kul att vara bäst och vänner skall aldrig underskattas.
Meen, oväntade guldkorn har kanske dykt upp i min sandlåda. Känns jäkligt roligt faktiskt, något jag längtat efter så länge att jag glömt bort att det ens fanns en möjlighet.
Jag är kanske lite besviken att inte fler hört av sig och önskat god jul. Men det har nog att göra med den totalt uteblivna julstämningen, eller så tycker de, som jag trodde var mina vänner, inte att jag är värd det. :o)
Julen är kanske betydelselös?
Man skulle kanske lika gärna kunna skita i att fira?
Jag har ändå bara önskat mig och fått tråkiga presenter. Har i och för sig fått en del positiv feedback på presenter jag gett, men känns ändå som jag lagt ner för lite tid där.
Vad är en jul utan snö? Meningslös?
Vi har ändå trots allt stans enda snögubbe på gården. Om inte min kamera hade dött så hade jag fotat lite. Tråkigt nog så är gubben tillägnad någon annan.
Det var det det roliga.
Over and out.
Over and out.
Ett ord eller två.
Jag ville skriva lite. Jag ville säga att kyssar antagligen är viktigare än sex. Jag ska inte ifrågasätta, bara skriva, konstatera.
Jag ville säga att ärlighet och godhet är underbara egenskaper, man känner sig ren som en liten bebis.
Igår fick jag beröm för min blogg, då blev jag glad. Jag är en riktig sucker för komplimanger, tyvärr så tror jag ofta mer på dem än vad den som gav dem gjorde. Det är många som säger saker som de inte riktigt riktigt menar. Jag till exempel. Men det funkar bra, det ger en vänner, det gör att man passar in. Jag önskar att jag vore lite mer god och ärlig.
Man blir som man umgås.
Nu är det jul hemma hos mamma:
Min idé med granen (énen?) faktiskt. :o)
Hallen blev riktigt najs efter "renoveringen".
Brasa är väldigt bra att ha på sitt rum. :o)
Matsal/vardagsrum(/Sune).
Några av mina små pket.
Fy fan vad trött jag är, hatar det. Kommer sluta som en fet gris till nyår. Och inte kommer jag vara lyckligare för det. Blir så sjukt grinig när jag är trött. :o)
Over and out.
Merry Fucking Christmas.
Jag ville säga att ärlighet och godhet är underbara egenskaper, man känner sig ren som en liten bebis.
Igår fick jag beröm för min blogg, då blev jag glad. Jag är en riktig sucker för komplimanger, tyvärr så tror jag ofta mer på dem än vad den som gav dem gjorde. Det är många som säger saker som de inte riktigt riktigt menar. Jag till exempel. Men det funkar bra, det ger en vänner, det gör att man passar in. Jag önskar att jag vore lite mer god och ärlig.
Man blir som man umgås.
Nu är det jul hemma hos mamma:
Min idé med granen (énen?) faktiskt. :o)
Hallen blev riktigt najs efter "renoveringen".
Brasa är väldigt bra att ha på sitt rum. :o)
Matsal/vardagsrum(/Sune).
Några av mina små pket.
Fy fan vad trött jag är, hatar det. Kommer sluta som en fet gris till nyår. Och inte kommer jag vara lyckligare för det. Blir så sjukt grinig när jag är trött. :o)
Over and out.
Merry Fucking Christmas.
Julstök
Idag gick jag upp klockan 7. Så tidigt har jag inte gått upp på evigheter, har varit skapligt trött men jag och mamma har ändå lyckats åstadkomma en massa.
Fick veta att min bror fått stipendium på 25 000 per termin i 6 terminer, tror jag det var. Skapligt lyx det liksom. Men han är ju rättså duktig så man har ju rätt att vara lite stolt. Kanske finns det hopp även för mig.
Imorn ska jag tillbaka till Uppsala och få besök av ingen mindre än Pillan! Jag tror det kommer bli kanonkul. Måste hinna köpa någon julklapp också, har tre kvar typ.
Juldagen kommer också bli grym tror jag. Om vi bara lyckas ta oss in på s2.
Men nu är det sovdags, har beställt väckning med frukost till 8 och jag måste ta igen lite sömn. Min mamma borde också få någon sorts pris, för hon är också jäkligt bra, eller bäst.
God Jul!
Over and out.
Fick veta att min bror fått stipendium på 25 000 per termin i 6 terminer, tror jag det var. Skapligt lyx det liksom. Men han är ju rättså duktig så man har ju rätt att vara lite stolt. Kanske finns det hopp även för mig.
Imorn ska jag tillbaka till Uppsala och få besök av ingen mindre än Pillan! Jag tror det kommer bli kanonkul. Måste hinna köpa någon julklapp också, har tre kvar typ.
Juldagen kommer också bli grym tror jag. Om vi bara lyckas ta oss in på s2.
Men nu är det sovdags, har beställt väckning med frukost till 8 och jag måste ta igen lite sömn. Min mamma borde också få någon sorts pris, för hon är också jäkligt bra, eller bäst.
God Jul!
Over and out.
Pärshonalferscht på Uplands
Ja vi tar det en gång till.
Vi var väldigt många, många fler än förra persfesten. På nån vänster så hamnade jag och den där Daniel i samma grupp. Daniel som jag träffade på förra persfesten och hals över huvud drog iväg till hultsfred med, hade dock inte sett honom sen dess.
Vi var Robinson-gruppen. Vilket inte innebar så mycket egentligen, vi röstade ut Ramón, men han kom tillbaka ändå. Vi stod på plankan och hade frågesport, frågor om "riktiga" robinson, och jag vann överlägset, hur nu det kunde gå till. Vi fick lite sprit.
Sen var det middag, 3-rätters, snaps, öl och vin. Jag åt tre portioner för säkerhets skull, ville inte göra om fredagen. :o)
Jag fick komplimanger för att jag hade gått ner i vikt, kändes jäkligt bra. Extra motivation till att fortsätta springa på gymmet var och varannan dag.
Ja, sen hände väl inte så mycket mer, blev inte storkfull, inget nakenrum förekom, orkade bara ta två bilder. Men det var skoj ändå. :o)
Jag fick champagne och höll ett litet tack-tal, det var så kul att jag nästa gång ska dra ut på det som fan. :o)
Man börjar verkligen bli en i gänget.
Och det här med återvinning, det kan va riktigt bra ibland, bara man inte går till överdrift. ;o)
Livet har lett åt mig den här helgen, ja inte bara livet. Härligt härligt, eller så är jag bara en glad idiot.
Over and out.
"..som en liten kastrull, med för mycket innehåll.."
Vi var väldigt många, många fler än förra persfesten. På nån vänster så hamnade jag och den där Daniel i samma grupp. Daniel som jag träffade på förra persfesten och hals över huvud drog iväg till hultsfred med, hade dock inte sett honom sen dess.
Vi var Robinson-gruppen. Vilket inte innebar så mycket egentligen, vi röstade ut Ramón, men han kom tillbaka ändå. Vi stod på plankan och hade frågesport, frågor om "riktiga" robinson, och jag vann överlägset, hur nu det kunde gå till. Vi fick lite sprit.
Sen var det middag, 3-rätters, snaps, öl och vin. Jag åt tre portioner för säkerhets skull, ville inte göra om fredagen. :o)
Jag fick komplimanger för att jag hade gått ner i vikt, kändes jäkligt bra. Extra motivation till att fortsätta springa på gymmet var och varannan dag.
Ja, sen hände väl inte så mycket mer, blev inte storkfull, inget nakenrum förekom, orkade bara ta två bilder. Men det var skoj ändå. :o)
Jag fick champagne och höll ett litet tack-tal, det var så kul att jag nästa gång ska dra ut på det som fan. :o)
Man börjar verkligen bli en i gänget.
Och det här med återvinning, det kan va riktigt bra ibland, bara man inte går till överdrift. ;o)
Livet har lett åt mig den här helgen, ja inte bara livet. Härligt härligt, eller så är jag bara en glad idiot.
Over and out.
"..som en liten kastrull, med för mycket innehåll.."
Personalferscht på Uplands
Yeah!
Ibland är ord överflödiga.
Max!
Jag är tydligen jävligt bra på Robinson facts, trots att jag bara sett första sesongen. Leopard klädsel vs. kortkort, på samma helg. Trött. Same shit different season. Servering på uplands, i kväll. Öl och brännvin går det åt och lite, ja vadå?
Kommer nog uppdatera senare. Ville bara posta den fina bilden. :o)
Over and out.
Ibland är ord överflödiga.
Max!
Jag är tydligen jävligt bra på Robinson facts, trots att jag bara sett första sesongen. Leopard klädsel vs. kortkort, på samma helg. Trött. Same shit different season. Servering på uplands, i kväll. Öl och brännvin går det åt och lite, ja vadå?
Kommer nog uppdatera senare. Ville bara posta den fina bilden. :o)
Over and out.
Livet é en fest?
Det är helt otroligt vad mitt ansikte har läkt snabbt! Det är som om jag vore en katt, eller någon i X-Men.
När jag var liten hade vi en katt, Pluto, som jämt var ute och slogs och kom hem blodig, men han läkte alltid snabbt som som fan. Fast han fick ju sina ärr med tiden.
Här är en fin bild:
Tagen inte så långt innan han dog. Han var världens snällaste, helt underbar.
Så här ser jag ut i skrivande stund:
Visst kan man ana vissa likheter?
Jag kan tillägga att jag just jobbat 12 timmar på ett bröllop på Uplands, skitskoj faktiskt. :o)
Kvällens konstaterande var att "Korvar är i princip gräsätande människor, med en tendens till kannibalism." Ska bli så jäkla kul med personalfest imorn. Uplands håller på att äta upp mig och göra sig till min familj och mitt hem. Läskigt men sant.
Jag gjorde en, för mig väldigt ovanlig, sak idag. Ska bli intressant att se om det verkligen blir nåt av allt snack. ;o)
Visste du förresten att det är en vecka kvar till julafton, EN vecka!
Jag skulle vilja skriva meter efter meter på den här bloggen men jag vet att det enda jag egentligen vill ha sagt är att allt går så bra nu. Allt känns bara bättre och bättre, visst har man sina dalar men sen när man kommer upp så är man en ännu bättre människa. Från klarhet till klarhet. Man tror att man nått toppen men sen blir det ändå ännu lite bättre och man tror att man ska spricka för att allt är så bra.
Om jag bara skulle klara av att ha en seriös pojkvän så skulle jag nog kunna säga att jag klarar allt.
Livet är underbart, när man får kela med 70 överkokta varmkorvar. :oD
Over and out.
När jag var liten hade vi en katt, Pluto, som jämt var ute och slogs och kom hem blodig, men han läkte alltid snabbt som som fan. Fast han fick ju sina ärr med tiden.
Här är en fin bild:
Tagen inte så långt innan han dog. Han var världens snällaste, helt underbar.
Så här ser jag ut i skrivande stund:
Visst kan man ana vissa likheter?
Jag kan tillägga att jag just jobbat 12 timmar på ett bröllop på Uplands, skitskoj faktiskt. :o)
Kvällens konstaterande var att "Korvar är i princip gräsätande människor, med en tendens till kannibalism." Ska bli så jäkla kul med personalfest imorn. Uplands håller på att äta upp mig och göra sig till min familj och mitt hem. Läskigt men sant.
Jag gjorde en, för mig väldigt ovanlig, sak idag. Ska bli intressant att se om det verkligen blir nåt av allt snack. ;o)
Visste du förresten att det är en vecka kvar till julafton, EN vecka!
Jag skulle vilja skriva meter efter meter på den här bloggen men jag vet att det enda jag egentligen vill ha sagt är att allt går så bra nu. Allt känns bara bättre och bättre, visst har man sina dalar men sen när man kommer upp så är man en ännu bättre människa. Från klarhet till klarhet. Man tror att man nått toppen men sen blir det ändå ännu lite bättre och man tror att man ska spricka för att allt är så bra.
Om jag bara skulle klara av att ha en seriös pojkvän så skulle jag nog kunna säga att jag klarar allt.
Livet är underbart, när man får kela med 70 överkokta varmkorvar. :oD
Over and out.
By the way!
5 km på 25 minuter och 55 sekunder, igår.
Det börjar arta sig, man får akta sig för att äta för mycket bara.
Det börjar arta sig, man får akta sig för att äta för mycket bara.
1, 2, 3. Hopp!
Det här måste vara min nya favortkategori. Trams.
Jag känner att jag blivit yngre igen, jag känner mig knappt som 21. Länge har jag haft en känsla av att jag varit ungefär sådär 23. Det hade kanske med jobbet på max att göra, då hade man ju liksom något att ta ansvar för, nu kan jag nästan göra vafan som helst. :o)
Jag lyckades fan rätt bra med spacklet igår, och poppis blev jag såklart eftersom jag gjorde det smarta draget att ta uppmärksamheten från ansiktet till kroppen. Genom att sätta på mig Uppsalas näst kortaste kjol och en tubtop, på fötterna ett par högklackade stövlar. Tog även på mig min hatt, för säkerhets skull.
Var på förfest med 7 killar, varav jag kände 2. Drack lite för snabbt och mycket.
Sen blev det värmlands och jag såg Martin, lite oväntat, fast egentligen inte. Vid 12 var jag så pass oklar att jag tog beslutet att det var bäst att gå hem. Och jag hade ju lovat mig själv att inte cykla så jag gick hela vägen, i högklackat, tog minst 30 min. Vinglade som ett litet jehu, såg nog ganska rolig ut.
Kom hem, började koka ägg och fixa mackor och dricka massor av vatten och mjölk. Upptäckte att internet och tv:n inte funkade så jag skickade iväg lite sms för att underhålla mig själv.
Somnade sen huvudstupa utan att tvätta mig eller borsta tänderna och iklädd en stor tjock ylletröja. Sov till 5 ungefär.
Jag är som ett litet monster ibland, utnyttjar folk till min fördel, bara för att jag kan. Men jag antar att de är så livet går till; utnyttja eller utnyttjas. Fast jag tror att det finns flera meningar med livet.
Två fester avklarade den här veckan, one more to go.
Over and out.
Jag känner att jag blivit yngre igen, jag känner mig knappt som 21. Länge har jag haft en känsla av att jag varit ungefär sådär 23. Det hade kanske med jobbet på max att göra, då hade man ju liksom något att ta ansvar för, nu kan jag nästan göra vafan som helst. :o)
Jag lyckades fan rätt bra med spacklet igår, och poppis blev jag såklart eftersom jag gjorde det smarta draget att ta uppmärksamheten från ansiktet till kroppen. Genom att sätta på mig Uppsalas näst kortaste kjol och en tubtop, på fötterna ett par högklackade stövlar. Tog även på mig min hatt, för säkerhets skull.Var på förfest med 7 killar, varav jag kände 2. Drack lite för snabbt och mycket.
Sen blev det värmlands och jag såg Martin, lite oväntat, fast egentligen inte. Vid 12 var jag så pass oklar att jag tog beslutet att det var bäst att gå hem. Och jag hade ju lovat mig själv att inte cykla så jag gick hela vägen, i högklackat, tog minst 30 min. Vinglade som ett litet jehu, såg nog ganska rolig ut.
Kom hem, började koka ägg och fixa mackor och dricka massor av vatten och mjölk. Upptäckte att internet och tv:n inte funkade så jag skickade iväg lite sms för att underhålla mig själv.
Somnade sen huvudstupa utan att tvätta mig eller borsta tänderna och iklädd en stor tjock ylletröja. Sov till 5 ungefär.
Jag är som ett litet monster ibland, utnyttjar folk till min fördel, bara för att jag kan. Men jag antar att de är så livet går till; utnyttja eller utnyttjas. Fast jag tror att det finns flera meningar med livet.
Två fester avklarade den här veckan, one more to go.
Over and out.
Makeup
Se så fin jag blev efter en stunds spackling!
Skulle ju ner på stan och käka med pappa och brorsan, hämta mina skidor och köpa nån julklapp. Jag lyckades så bra, med luggen över ögat, att det tom var en kille som sa hej. Man känner sig så jäkla snygg ibland. Haha.
Pappa sa att han började bli orolig för mig och då kanske man självt borde misstänka nåt för pappa är inte den som oroar sig i onödan. Men men jag lever ut dagens studentkultur till fullo, dock inte sagt att den är särskillt nyttig. Ung och dum.
Igår var nytt rekord för bloggen 25 specifika läsare, de tar sig. Synd att jag har slut på vettiga saker att skriva bara.
Over and out.
Fuck it.
Så här såg jag ut i natt när jag kom hem.
Och så här ser jag ut idag.
Vi ses nästa år, kanske.
If live's a bitch why not kill her right now?
Blä, det är nästan det enda jag har att säga. Jag bestämde mig för att livet är ett bra ställe, att det är värt nåt och att det finns en massa bra saker att vara glad för. Jag bestämde att jag inte skulle deppa och gick och tränade, blev riktigt uppåt. Gick till uplands på landskap, skitkul. Blev vald till klubbmäsyare som väntat. Stannade och åt och drack på sexan sen styrde jag cykeln mot VG och tänkte gå med Emilia in på norrlands. Men jag kom bara nästan fram innan jag ramlade och landade på kinden och handen. Blä säger jag bara, så jävla dumt.
Varför ska man leva när allt bara går åt hellvete?
Visst har jag helt underbara vänner, men ändå?
Kanske kanske känns det bättre imorn. Kanske kanske vaknar jag upp i en annan värld.
Med största sannolikhet är jag nykter i alla fall.
God Natt.
Som nån jävla "Linus på linjen".
Ja fy fan vad mitt humör går upp och ner. Det är inte roligt. Ena stunden är allt hur bra som helst för att i nästa kännas som värsta tonårsdepressionen.
Jag hatar det hatar det hatar det hatar det!!
Jag förstår inte varför heller, det är som någon sorts infektion som börjar sprida sig mer och mer i min hjärna. Ensamheltsinfektion, för det enda jag kan ligga och tänka på om nätterna när jag inte kan sova är hur underbart det vore om någon kunde hålla om mig.
Visserligen vore det busenkelt att fixa en "sovkompis" men det funkar tydligen inte med vem som helst.
Jag brukar alltid vara den som kan ta saker på ett balanserat sätt, se saker från den ljusa sidan. Men helt plötsligt ligger jag där i mörkret i en svart, kall vattenpöl och sprattlar, för att saker inte går min väg. Eller ska vi säga för att människor inte beter sig som jag önskar. Och det finns inte ett ljus i sikte, inte ens lite glöd.
Vad ska man göra? Shoppa? En positiv sak är ju ändå att jag gått ner i vikt, fått en sjysstare kropp och kanske plattare mage än någonsin (säger i och för sig inte så mycket). Sen får jag en helt ok lön på fredag. Men pengar är ändå bara bajs.
Imorn ska jag träna, om jag inte vaknar för sent som jag gjorde idag (la mig 12, vaknade 4, somnade om vid 7 och vaknade nästa gång vid 2, vilket skämt). Och vid 7 är det landskap och jag kommer bli vald till klubbmästare (varför det nu heter så kan jag inte förstå) och folk kommer försöka få mig att bli storkfull. Helst ska jag försöka ta mig till norrlands också. Men egentligen vet jag inte om jag har lust med någonting. Ingenting alls.
Kanske behöver ljusterapi? Solarium? Måste ju ha stor d-vitamin-brist efter alla dagar jag sovit mig igenom på sistone. Om man nu kan kalla detta grådis för dagsljus.
Tyvärr känns det lite bekant och trots allt så känner jag mig lika hjälplös nu som då.
Nej nu får det vara slutgnällt, lika bra att gå och lägga sig.
God Natt (min nyaste hatfras)
Jag hatar det hatar det hatar det hatar det!!
Jag förstår inte varför heller, det är som någon sorts infektion som börjar sprida sig mer och mer i min hjärna. Ensamheltsinfektion, för det enda jag kan ligga och tänka på om nätterna när jag inte kan sova är hur underbart det vore om någon kunde hålla om mig.
Visserligen vore det busenkelt att fixa en "sovkompis" men det funkar tydligen inte med vem som helst.
Jag brukar alltid vara den som kan ta saker på ett balanserat sätt, se saker från den ljusa sidan. Men helt plötsligt ligger jag där i mörkret i en svart, kall vattenpöl och sprattlar, för att saker inte går min väg. Eller ska vi säga för att människor inte beter sig som jag önskar. Och det finns inte ett ljus i sikte, inte ens lite glöd.
Vad ska man göra? Shoppa? En positiv sak är ju ändå att jag gått ner i vikt, fått en sjysstare kropp och kanske plattare mage än någonsin (säger i och för sig inte så mycket). Sen får jag en helt ok lön på fredag. Men pengar är ändå bara bajs.
Imorn ska jag träna, om jag inte vaknar för sent som jag gjorde idag (la mig 12, vaknade 4, somnade om vid 7 och vaknade nästa gång vid 2, vilket skämt). Och vid 7 är det landskap och jag kommer bli vald till klubbmästare (varför det nu heter så kan jag inte förstå) och folk kommer försöka få mig att bli storkfull. Helst ska jag försöka ta mig till norrlands också. Men egentligen vet jag inte om jag har lust med någonting. Ingenting alls.
Kanske behöver ljusterapi? Solarium? Måste ju ha stor d-vitamin-brist efter alla dagar jag sovit mig igenom på sistone. Om man nu kan kalla detta grådis för dagsljus.
Tyvärr känns det lite bekant och trots allt så känner jag mig lika hjälplös nu som då.
Nej nu får det vara slutgnällt, lika bra att gå och lägga sig.
God Natt (min nyaste hatfras)
Arbetslös!
Det har aldrig förr känts så skönt att vara arbetslös.
Känner mig fri som en fågel!
Jag känner mig rik, rik så att jag kan dela med mig av mig till alla. Om jag var bäst förut, så måste jag ändå vara ännu bättre nu. Jag har nämligen fått in det här med ödmjukhet. Hur mycket kostar ett leende liksom? Men hur mycket kan man få tillbaka? Så ytterst lite kan ge så otroligt mycket!
Att vara bäst för sig själv är ingenting mot att vara bra för många.
Jag är lite exalterad, har fått så mycket positiv feedback de senaste dagarna både på nätet och faktiskt även i verkligheten. Jag har hittat en helt ny dimension av mig själv känner jag.
"I'm The King of the World!"
(Iillustrerar med ett känt citat. :o))
Imorgon ska jag ta över världen, men första måste jag sova lite.
Pussar till alla! (gratis) ;o)
Sleep tight!
Känner mig fri som en fågel!
Jag känner mig rik, rik så att jag kan dela med mig av mig till alla. Om jag var bäst förut, så måste jag ändå vara ännu bättre nu. Jag har nämligen fått in det här med ödmjukhet. Hur mycket kostar ett leende liksom? Men hur mycket kan man få tillbaka? Så ytterst lite kan ge så otroligt mycket!
Att vara bäst för sig själv är ingenting mot att vara bra för många.
Jag är lite exalterad, har fått så mycket positiv feedback de senaste dagarna både på nätet och faktiskt även i verkligheten. Jag har hittat en helt ny dimension av mig själv känner jag.
"I'm The King of the World!"
(Iillustrerar med ett känt citat. :o))
Imorgon ska jag ta över världen, men första måste jag sova lite.
Pussar till alla! (gratis) ;o)
Sleep tight!
Statistik
En dag och sen är man "fed up". Fy fan vad jag klarar mig bra utan killar, eller fy fan för att dejta åtminstone. Usch usch usch..
Jag uppdaterar min lista och ser att jag träffat inte mindre än 42 stycken från internet. Jaha. På 7 år, nästan, 7 om året alltså (eller 6 om man ska vara noggrann ;oP).
Alla var ju inte regelrätta dejter, men de flesta var ju med en förhoppning om något mer i alla fall. Uppdaterar den andra listan (som inte inte finns) och upptäcker att av de 42 killarna så blev jag ihop med hela 1 st. Vad är det för odds? 1:42 Börjar nästan bli dags för nummer 2 nu. I och för sig så har jag faktiskt träffat en som är MINST lika snygg, som han den dära, jag va ihop med (vilket förhållande sen!). Men jag är rätt kritisk mot såna där snyggingar, fast å andra sidan så är jag kritisk mot de flesta, hittar alltid något som är fel som man kan dissa dem för. Men vadå är utseende allt eller? Självklart inte, då hade ju saker och ting varit mycket enklare.
Men om jag nu är så bra(bäst), som jag fått för mig att jag är, så lär jag väl kunna kräva att killen ska vara lika bra och snygg. Varför skulle jag inte göra det?
Näe, varför sitter jag här vid 06.32 och ältar något som jag ältat så otroligt många gånger tidigare? Verkar ju skitdumt.
Men imorn är det sista natten! Åhhhh det ska bli så skönt, aldrig mera max!!! =)
Fast jag måste på samma gång göra lite reklam för deras nya blizzer med mashmallows och chokladsås. Den är helt sagolikt god! MMMUMS!
Sweet Dreams to Ya'll!
Over and out.
Jag uppdaterar min lista och ser att jag träffat inte mindre än 42 stycken från internet. Jaha. På 7 år, nästan, 7 om året alltså (eller 6 om man ska vara noggrann ;oP).
Alla var ju inte regelrätta dejter, men de flesta var ju med en förhoppning om något mer i alla fall. Uppdaterar den andra listan (som inte inte finns) och upptäcker att av de 42 killarna så blev jag ihop med hela 1 st. Vad är det för odds? 1:42 Börjar nästan bli dags för nummer 2 nu. I och för sig så har jag faktiskt träffat en som är MINST lika snygg, som han den dära, jag va ihop med (vilket förhållande sen!). Men jag är rätt kritisk mot såna där snyggingar, fast å andra sidan så är jag kritisk mot de flesta, hittar alltid något som är fel som man kan dissa dem för. Men vadå är utseende allt eller? Självklart inte, då hade ju saker och ting varit mycket enklare.
Men om jag nu är så bra(bäst), som jag fått för mig att jag är, så lär jag väl kunna kräva att killen ska vara lika bra och snygg. Varför skulle jag inte göra det?
Näe, varför sitter jag här vid 06.32 och ältar något som jag ältat så otroligt många gånger tidigare? Verkar ju skitdumt.
Men imorn är det sista natten! Åhhhh det ska bli så skönt, aldrig mera max!!! =)
Fast jag måste på samma gång göra lite reklam för deras nya blizzer med mashmallows och chokladsås. Den är helt sagolikt god! MMMUMS!
Sweet Dreams to Ya'll!
Over and out.
Runrunrun
6 km på 31 minuter och 40 sekunder. Jag vore ganska nöjd om det inte vore för att det kändes så jobbigt. I för kroppen, den hade lätt sprungit 5 km till men lungorna hänger som inte med. Sista 100 metrarna blev jag kall på ett obehagligt sätt, lite lätt yrsel efteråt. I tisdags blev jag riktigt yr. Trist, vill ju få den där känslan av att flyga.
Måste köpa en penna så jag kan skissa istället för att ta en massa kort, känns som lite fånigt.
Hittade på en gammal skjorta och en väst, flätor och hatt. Yiihaa.
It's a beauty, isn't it?
Lily Allen - LDN och Mika - Relax (Take it easy) på repeat. Varför då?
Som en gammal vinyl som hakat upp sig, spåren går djupare och djupare.
Jag är smart och rolig tydligen. Jag säger att jag är bäst och jag ljuger aldrig, men det är ju en lögn.
Ibland känner jag mig som Anders, sådär mellankolisk och citerande.
Jag ska bli kompis med Lily Allen, vi verkar ha samma livssyn. "..when I see you cry it makes me smile... at worst I feel bad for a while but then I just smile... .. see you messed up my mental health I was quite unwell..." "When you look with your eyes everything's seems nice but if you look twice you could see it's all lies"
Over and out.
Måste köpa en penna så jag kan skissa istället för att ta en massa kort, känns som lite fånigt.
Hittade på en gammal skjorta och en väst, flätor och hatt. Yiihaa.
It's a beauty, isn't it?
Lily Allen - LDN och Mika - Relax (Take it easy) på repeat. Varför då?
Som en gammal vinyl som hakat upp sig, spåren går djupare och djupare.
Jag är smart och rolig tydligen. Jag säger att jag är bäst och jag ljuger aldrig, men det är ju en lögn.
Ibland känner jag mig som Anders, sådär mellankolisk och citerande.
Jag ska bli kompis med Lily Allen, vi verkar ha samma livssyn. "..when I see you cry it makes me smile... at worst I feel bad for a while but then I just smile... .. see you messed up my mental health I was quite unwell..." "When you look with your eyes everything's seems nice but if you look twice you could see it's all lies"
Excellent!
Over and out.
Perfektionist - Javisst!
Torsdag kväll och här sitter man efter en lyckad fast misslyckad dejt och känner sig ensam. Ensam och lite vilsen kanske. Rädd för närhet, igen.
Hur kan det vara så svårt att hitta någon som passar en? Någon man kan haka fast i sitt pussel och som hänger kvar. Någon som är perfekt som man faller för sådär som jag vet att jag kan falla, uta att kunna ta mig upp på flera år.
Många andra verkar ju hitta på någon stup i ett. Vari ligger hemligheten? Och varför ska man egentligen behöva någon? Jag menar alla skiljer ju sig ändå. Allt kanske bara är en illusion? Man tror man behöver någon för att man ser att andra har det, att det verkar vara populärt. Sen när man testat så upptäcker man att "fan det här var ju asdrygt, bättre att va själv" och så gör man slut.
Men så är det ju inte, lite erfarenhet har man ju. Kan det finnas någon annan lösning?
Man kan ju skaffa katt. Eller en iller. En sköldpadda kanske, som blir sådär gammal. Skulle man kanske kunna ha en pingvin som husdjur? De är ju trogna sin partner livet ut, vad jag har hört. Hmm..
Pingvin
De verkar ju dessutom vara väldigt inne just nu. Jag hade en stickad pingvin som liten, min bror hade en likadan, men min hade en lila prick under vingen så man kunde se skillnad, sen luktade den annorlunda. Parfym.
Vad kan vara värre än att vara beroende av andra? Vad kan vara bättre än när en underbar människa är beroende av en själv?
Jag är sugen på att se någon morbid film som Saw eller Se7en. Såg Sin City häromdan, vackert. Men jag vill ha blod och smärta och skräck, så magen knyter sig.
Imorn är det näst sista passet på max! :o)
22-stängning, hoppas det är lite folk så man kommer hem till 5 eller 5.30 åtminstone.
Sweet Dreams!
Sex
Haha, nu tänkte jag skaffa mig massor av läsare! ;oP
Men jag skulle inte vilja se mig som någon som inte håller vad hon lovar.
Vad är sex? Vad är sex för dig? Vad är sex för mig?
Om jag gjorde en lista på saker jag gillar så skulle säkerligen sex hamna på prispallen. Men vad är det egentligen? Vilken relation till sex är egentligen nyttig?
Visst finns det väl olika sorts sex. Det finns den där sorten man bara vill glömma, så finns det sex utan kyssar, som kan vara bra men personen är egentligen bara ett objekt som man använder för att utöva sina inre lustar på. Sen finns det den där bästa sorten, när man bara smälter ihop, man kan göra precis vad som helst och det känns bara rätt hela tiden, sådana gånger behöver man inte ens komma för att det ska vara värt det. Och man får aldrig nog.
Om jag skulle jämföra min syn på sex idag med hur den var när jag var ca 18 kanske, så skulle jag nog säga att den är relativt "manlig". När jag var yngre var det bara killar som kunde ha sex utan känslor, tjejen sökte alltid bekräftelse, hon var alltid ett offer som blev utnyttjad, fick dåligt rykte.
Jag tror att det fortfarande är så på många ställen, men jag hör inte längre till dem.
Men visst betyder sex mycket fortfarande, även om just inga känslor är inblandade, så kan jag ju inte göra det med vem som helst. Någonting måste finnas där. Och ju mer man tycker att personen är värd desto mer är man beredd att ge. Men där tror jag det handlar mycket om självbekräftelse, desto bättre någon är på att bekräfta den goda bild man har av sig själv, som snygg, smart och rolig etc., desto bättre tycker man om personen.
Och är personen som bekräftar en i sin tur väldigt attraktiv så kan det bli riktigt farligt. Jag tror att jag ofta går i den fällan. Superstarka känslor uppstår på bara en liten stund och det är förmodligen inte den andre beredd på, därför blir han rädd och drar sig undan.
Nej nu orkar jag inte fundera mer på det där.
Här är en ny, halvkass bild:
Men jag skulle inte vilja se mig som någon som inte håller vad hon lovar.
Vad är sex? Vad är sex för dig? Vad är sex för mig?
Om jag gjorde en lista på saker jag gillar så skulle säkerligen sex hamna på prispallen. Men vad är det egentligen? Vilken relation till sex är egentligen nyttig?
Visst finns det väl olika sorts sex. Det finns den där sorten man bara vill glömma, så finns det sex utan kyssar, som kan vara bra men personen är egentligen bara ett objekt som man använder för att utöva sina inre lustar på. Sen finns det den där bästa sorten, när man bara smälter ihop, man kan göra precis vad som helst och det känns bara rätt hela tiden, sådana gånger behöver man inte ens komma för att det ska vara värt det. Och man får aldrig nog.
Om jag skulle jämföra min syn på sex idag med hur den var när jag var ca 18 kanske, så skulle jag nog säga att den är relativt "manlig". När jag var yngre var det bara killar som kunde ha sex utan känslor, tjejen sökte alltid bekräftelse, hon var alltid ett offer som blev utnyttjad, fick dåligt rykte.
Jag tror att det fortfarande är så på många ställen, men jag hör inte längre till dem.
Men visst betyder sex mycket fortfarande, även om just inga känslor är inblandade, så kan jag ju inte göra det med vem som helst. Någonting måste finnas där. Och ju mer man tycker att personen är värd desto mer är man beredd att ge. Men där tror jag det handlar mycket om självbekräftelse, desto bättre någon är på att bekräfta den goda bild man har av sig själv, som snygg, smart och rolig etc., desto bättre tycker man om personen.
Och är personen som bekräftar en i sin tur väldigt attraktiv så kan det bli riktigt farligt. Jag tror att jag ofta går i den fällan. Superstarka känslor uppstår på bara en liten stund och det är förmodligen inte den andre beredd på, därför blir han rädd och drar sig undan.
Nej nu orkar jag inte fundera mer på det där.
Här är en ny, halvkass bild:
Tagen igår innan julbordet med jobbet. hade sprungit
30 min precis innan jag gjorde mig iordning, därav den något
skumma ansiktisfärgen. Köpte hårinpackning från TONI & GUY
och den var fantastiskt faktiskt, väl värd 100 spänn! :o)
30 min precis innan jag gjorde mig iordning, därav den något
skumma ansiktisfärgen. Köpte hårinpackning från TONI & GUY
och den var fantastiskt faktiskt, väl värd 100 spänn! :o)
Julbord 2006
Jaha. Så var det då dags, Hysingsläktens Julbord a la 2006.
Denna gång i toppstugan på Romme Alpin.
Vi åkte bandvagn upp till toppen, vilket var lite av en upplevelse, speciellt att ta sig ur och i med en knälång tight kjol, men det gick.
Stugan är mer som ett rätt stort hus i alp-stil, tror jag åtminstone, det är känslan den förmedlar i vart fall. Riktigt mysigt, massa mat och julmust och ris ala malta, julmusik och små barn som sprang omkring.
Jag kände mig faktiskt skitsnygg i min svarta kjol, svarta tubtop och svarta små skor, mycket snyggare än på bilden nedan.
Voila! Rätt dålig pose måste jag säga, ingen utstrålning alls. Men jag
har fått en jäkla massa hår( på huvudet), det är ju trevligt.
Men det ser ut som om jag är jätteliten typ.. 21 eller rent av 20!
Jag skulle också vilja ha en fotosession med en riktig fotograf och
ta massa snåna där asläckra bilder som till och med
är lite sandpapprade i photoshop!
Världens bästa mamma fick också vara med på bild. :o)
See you next year!
Merry Christmas!
Denna gång i toppstugan på Romme Alpin.
Vi åkte bandvagn upp till toppen, vilket var lite av en upplevelse, speciellt att ta sig ur och i med en knälång tight kjol, men det gick.
Stugan är mer som ett rätt stort hus i alp-stil, tror jag åtminstone, det är känslan den förmedlar i vart fall. Riktigt mysigt, massa mat och julmust och ris ala malta, julmusik och små barn som sprang omkring.
Jag kände mig faktiskt skitsnygg i min svarta kjol, svarta tubtop och svarta små skor, mycket snyggare än på bilden nedan.
Voila! Rätt dålig pose måste jag säga, ingen utstrålning alls. Men jag
har fått en jäkla massa hår( på huvudet), det är ju trevligt.
Men det ser ut som om jag är jätteliten typ.. 21 eller rent av 20!
Jag skulle också vilja ha en fotosession med en riktig fotograf och
ta massa snåna där asläckra bilder som till och med
är lite sandpapprade i photoshop!
Världens bästa mamma fick också vara med på bild. :o)
See you next year!
Merry Christmas!
Snusmummriken
Jag är inte som andra, det bara är så. Visst på många sätt är jag som andra, utåt sett märks ingen skillnad, men ingen av mina vänner skulle nog påstå att jag liknar någon annan de känner. På ett sätt är det bra, jag är stolt över att vara en knasboll, men det är inte alla som förstår sig på mig, vilket jag finner rättså viktigt. Visst skulle jag kunna vara som andra, men då skulle jag förlora mig själv och då fanns väl ännu mindre mening med livet än i nuläget.
Det har inte orsakat mig några större problem, mer än att jag har känt mig utanför, under större delen av mitt liv. Men nu är ju allt så bra att jag förlåter allt, det är ju ingens fel. Man får lära sig att kompensera för sina brister.
Iihh!
wrrrr..
Knasfotosession, med mig själv.
Jag skulle vilja tacka pappa för att jag blev lång och smal och mamma för att jag inte blev som pappa.
Min vän Max, han är ändå ännu mer annorlunda än mig, men vi förstår oss på varann på ett alldeles särskillt sätt. Jag tycker om att sitta och klia honom i håret och låtsas som om han vore ett husdjur. Han har ju päls?
Det är synd att inte fler är som oss, vi har det ju så bra. :o)
Max och jag. :o)
Det har inte orsakat mig några större problem, mer än att jag har känt mig utanför, under större delen av mitt liv. Men nu är ju allt så bra att jag förlåter allt, det är ju ingens fel. Man får lära sig att kompensera för sina brister.
Gnuff?
Iihh!
wrrrr..
Knasfotosession, med mig själv.
Jag skulle vilja tacka pappa för att jag blev lång och smal och mamma för att jag inte blev som pappa.
Min vän Max, han är ändå ännu mer annorlunda än mig, men vi förstår oss på varann på ett alldeles särskillt sätt. Jag tycker om att sitta och klia honom i håret och låtsas som om han vore ett husdjur. Han har ju päls?
Det är synd att inte fler är som oss, vi har det ju så bra. :o)
Max och jag. :o)