Tjänst ledig.

Nu är jag lite uppåt igen, har varit jäääkligt neråt ett tag. Sovit sjukt dåligt och känt mig totalt värdelös m.m. Men nu är det bättre. Thanks to Max, Johan och Vilijam. Och en pizza, chips, grogg och glögg. Blev så trött att jag slumrade till i Max soffa (Sannas soffa). Min tripp till Mariestad lättade nog upp lite också. :o)

Jag måste träna satan kommande tid, har legat och käkar godis och julmat i över en vecka nu, hoppas verkligen att min lilla svarta sitter som den ska till söndag, the big day, eller nyår även kallad.

Eftersom jag sovit så dåligt så har jag legat och funderat en del. Och jag har tänkt på hur folk är, hur jag är, om det är bra eler dåligt och om man ska ändra sig eller vad man egentligen borde göra.
Jag har tänkt på att man förr ofta eller i alla fall relativt ofta fick värsta kontakten med vissa människor. Man kände att de betydde något och att man själv betydde något för dem, nu pratar jag alltså om internet. Sånt häner verkligen väldigt sällan nu. Jag trodde kanske jag hade en kontakt på g med jag tror det sket sig, som vanligt. Jag undrar om det beror på mig, jag tro att det är så. Det är sällan man träffar någon på nätet som man orkar prata med över huvud taget.
Det bästa vore förståss om jag slutade spendera så många timmar av mitt meningsfulla liv på nätet och gjorde nåt vettigt istället.

Jag känner ofta att jag har svårt för att skapa långvariga relationer till folk, att jag blir bortstött. Men jag är väl lite känslig kanske, det är väl inge lättare för dem än för mig? Och jag är väl inte heller astrevlig jämt, vare sig jag vill eller inte.
Jag har nog satt mig själv lite på en piedistal. För jag vill helst att alla ska vara som mina bästaste vänner och de som inte är det är inte lika bra och därför inte värda att lägga tid på. Men det är ju klart att alla inte är lika "bra", alla gillar ju inte samma heller.
Så fårgan är vilka man ska lägga tid på? Det är ju väldigt utvecklande att lära känna olika typer av människor. Jag tror att mitt problem att att veta vad jag själv vill och sätta gränser, säga nej när jag inte vill i princip. Jag har länge haft det problemet men det börjar väl ge med sig.
Kanske skulle jag behöva ett extra mått med självdistans lite då och då, distans gör en ju så klarsynt.

Sen var det en annan sak. Det här med vad folk säger om en när man inte är där. Jag tror aldrig att någon tänker en tanke eller yppar ett ord om mig när jag inte är närvanande, syns jag inte så finns jag inte. Så är det säkert inte. Jag undrar bara vad folk säger? Och vilka som säger något?

Borde kanske försöka sova? Mitt dygn är mer fucked upp än på länge och det värsta är nog att jag somnar på dagarna, precis som jag gjorde förut. Det är så jävla jobbigt.
Så om nån vill bli min sovkompis och hålla reda på mina sovtider och hålla om mig tills jag somnar så finns det en tjänst ledig, jag tar dock inte vem som helst eftersom all form av betalning sker i natura. ;o)

Den glada LillPärlan är tillbaka igen, hoppas hon stannar länge.


            
Så kan en LillPärla se ut om hon är riktigt glad.



Over an out.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0