Insikt nummer 6.
Efterbliven.
När jag var yngre var jag i det närmaste efterbliven, kan jag tycka så här i efterhand. Jag fattade verkligen ingenting om socialasituationer. Jag visste inte hur man skuffa vänner, hur man fick ett förhållande att funka, hur man knöt an till någon. Allt var verkligen av eller på, nu eller aldrig, det fanns inge mittemellan. Dessutom var jag ganska flitig på att döma mig själv eftersom jag inte var som de andra, jag kunde inte förstå hur andra funkade. Vilket ju gjorde mig ännu mer rädd och osäker, jag var så rädd för att göra fel att jag inte vågade göra något alls. Jag gick snarast bakåt i utvecklingen under tonåren.
Som tur var känns det ju som att jag hamnat på rätt spår nu i alla fall.
När jag var yngre var jag i det närmaste efterbliven, kan jag tycka så här i efterhand. Jag fattade verkligen ingenting om socialasituationer. Jag visste inte hur man skuffa vänner, hur man fick ett förhållande att funka, hur man knöt an till någon. Allt var verkligen av eller på, nu eller aldrig, det fanns inge mittemellan. Dessutom var jag ganska flitig på att döma mig själv eftersom jag inte var som de andra, jag kunde inte förstå hur andra funkade. Vilket ju gjorde mig ännu mer rädd och osäker, jag var så rädd för att göra fel att jag inte vågade göra något alls. Jag gick snarast bakåt i utvecklingen under tonåren.
Som tur var känns det ju som att jag hamnat på rätt spår nu i alla fall.
Kommentarer
Trackback
