Sagan om mitt liv.

Vilja.
I år har jag till fullo insett att det är vad jag vill som räknas. Förut försökte jag alltid föreställa mig hur jag borde vara, vilket gick dåligt och var aningen förvirrande. Jag försökte göra som mig, som jag skulle ha gjort. När det gällde kläder till exempel så funderade jag alltid utifrån om detta var min stil. Nu köper jag det som är snyggt. Förut ville jag vara egen, jag ville inte ha exakt lika som någon annan utan jag ville vara lite egen. Nu tänker jag inte alls så, ser jag en snygg outfit i hm så köper jag den, ser jag någon annan som har något snyggt så köper jag det, om det passar min kropp förståss. I och för sig tänker jag en del på min framtoning, rätt kläder vid rätt tillfälle, gärna snyggt. Kanske är det så att jag tidigare försökte, men nu vet jag. Och jag tror att jag har en ganska bra stil, får ganska ofta komplimanger åtminstone. Men det gällde förståss inte bara kläder utan allt möjligt, istället för att följa min första impuls så gick jag en omväg och frågade mig "Är det här jag?"

Livet är så jävla mycket enklare nu.