Min svarte följeslagare Hålet.

I natt, kunde jag som vanligt inte sova. Jag gick faktiskt och la mig så tidigt som 02.15, ungefär. Läste ut Lasermannen, försökte men kunde ände inte sova. Allt oftare på senare tid har en kolsvart känsla börjat göra mig sällskap. Jag bestämde mig för att rita en bild, tänkte mig att det ska bli en serie att jobba med under kommande nätter.


Det svarta hålet och jag(?).

Det svarta hålet han ligger och lurar på dig när du minst anar det. Han svischar fram och börjar plocka löss ut dit hår eller gnaga dig i örat. Han låter dig inte vara i fred. Borrar in sina klor och plockar av dig bit för bit. Han introducerar tankar i ditt huvud som "Du är inte tillräckligt bra för att behöva leva." och "Koncentrera dig tillräckligt hårt så kanske du försvinner, det vore nog den bästa lösningen."

Det verkar som mitt liv håller på att ta livet av mig. Men jag ska lämna in mitt CV på ett ställe imorn.

Annars idag så fixade jag äntligen bilder på mina skavanker:

      
Lite fånigt att man knappt ser knölen på nyckelbenet, men den känns ju.

Imorn ska jag också på hockey med Erika, jag hoppas det blir kul, har svårt att tänka mig något annat.

Imorgon onsdag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0