Mary.

Min pappa ska gifta sig. Det kom lite som en chock för mig där vid middagsbordet, under den nya lampan, i det Mhnyrenoverade köket, i 2-miljonersvillan vid Vänerns strand. Men så är det. I sommar skall pappa och Anke gifta sig i en kyrka utanför Mariestad. På något sätt tycker jag inte alls om det. Min pappa gör inte sådant. Vore det inte mer rättvist om mamma fick gifta sig istället? Duger inte hon att gifta sig med?
Jag vet att jag nästan alltid tar mammas parti, men hon har nästan alltid också stått på min sida medan pappa sagt saker till mig som att han inte ville ge mig komplimanger ifall jag skulle bli för självgod, när jag var 13-14 och osäkerheten började greppa mig. Det var också han som köpte dyra bilar medan mamma köpte saker till mig och min bror.

Jag har på sistone tänkt att mina föräldrar är ett ypperligt exempel på att livet inte är rättvist. Men å andra sidan kanske pappa hade en värre uppväxt? Dessutom fick han en hjörntumör. Men mamma hade fan ingen lätt uppväxt hon heller!  Att mamma står närmare oss, barn, hade kunnat vara en tröst, om jag trodde att han brydde sig. Visst bryr han sig om oss och blir glad när vi hälsar på och sånt men någon djupare relation tror jag inte han är intresserad av.

Detta besök gick dock förvånansvärt smärtfritt. Men han lyckades såklart klämma in alldeles på slutet att han inte gillade klänningen jag hade på mig, att den inte förbättrade min figur. Och jag bara Dahhhh!!!!! Jag bryr mig inte om vad du tycker om min klädsel så shut it! Om jag hade trott att han skulle ta åt sig av det så hade jag kanske sagt det. Men jag vet att han inte gör det. Men han har ju trots allt blivit bättre, det där vara faktiskt det enda han sa om mitt utseende. Och diskussionen om barn verkade han ha en viss förståelse för, som om han duskuterat den förr och förstått och accepterat att många kvinnor idag inte vill ha barn, även om det är sorgligt och att det är för att "kvinnor idag mår sämre än någonsin".
Det bästa med besöket var väl resten av familjen, som jag kommer mycket bra överens med. Trodde faktiskt att jag skulle längta hem mer men det var riktigt skönt att umgås med Sara, prata av sig lite och lyssna. Har faktiskt börjat sakna lite att ha en tjejkompis sådär. Har ju nästan bara umgåtts med killar de senaste åren, åtminstone på den nivån. Och vad är då bättre än en syster! Synd att hon bor så långt bort bara.

Det här blev visst lite längre än vad jag hade tänkt.

Avslutningsvis så var det ju lite spännande att komma hem och hitta ett nytt blogg-inlägg som jag inte hade ett minne av att ha skrivit. Men jag kan förstå en del av frustrationen, vardagen skall jag dock ta tag i imorn och då är det hemtenta i Global Miljöhistoria som gäller.

På återseende.

Kommentarer
Postat av: Sara

Du ska bara veta hur många kommentarer din käre far ger mig om min klädsel "Jag förstår inte det nya modet med låga byxor, då 'hänger' det ju över på sidorna istället" Ursäkta mig men riktigt så fet är jag inte!! Å det han sa till dig om klänningen har jag hört många gånger.. Å ja menar jag är inte ens hans dotter.. tycker det är lite oförskämt att säga så faktiskt!
Å jag passar även på att säga att jag ogillar alla hans fakta konversationer.. så mycket kan man väl inte veta?
Du märkte säkert att jag var irriterad då..
Gillar inte att diskutera sånna saker i sådant sällskap... nepp.

Å jag tycker det är synd att du bor så långt bort me ju! Kul å ha en syster :)

Kram på dig!

2007-10-16 @ 19:51:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0