The sum of all fears.

Känslor har börjat dyka upp. Inte för någon speciell utan i allmänhet, kan jag åter igen känna mig attraherad på ett sätt jag varit förskonad från under de senaste månaderna. Det gör mig skräckslagen, bara att tänka på vart det kan leda får mig att gråta. Och det enda jag kan göra är att vänta, låta allt skölja igenom mig och hoppas att det går över sen. Att kämpa emot gör det bara värre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0