Sagan om mitt liv.

De senaste dagarna har jag fått information om två personer som läser min blogg, två personer jag känner. Man blir lite ställd då, för jag förväntar mig inte att någon ska vara intresserad av min blogg, min egocentriska, händelselösa blogg. Det är egentligen dumt att tänka så eftersom vem som helst kan gå in och läsa, om inte annat så bara för att snoka. Det kanske händer en del spännande saker i mitt liv ändå. Men det är svårt att sluta tänka så nu, det känns liksom som att jag skriver mest för mig själv och ingen annan. Skulle förstås kunna lösenordsskydda, men det känns som ett stort steg, dessutom skulle jag ju förlora de få läsare jag har och det är ju ändå lite kul ibland.

Så jag antar att det bara är att tänka efter lite mer före.