Klax.
Torsdag.
Plötsligt hände det, jag blev klar i tid. De senaste arbetena som producerats under hösten har alltid givit mig panik och jag har inte blivit helt nöjd med något av dem. MRSA, var däremot en enklare biff att steka, verkar det som. Jag blev inte bara klar precis i tid utan är även mycket nöjd med resultatet. Kanske beror det på att jag skickade ett första utkast till min mor och cashade in lite beröm och även pratade lite i allmänhet om arbetens längd med min bror. Men jag vet inte, det känns som om jag fick med en hel del viktigt.
Kvällen spenderade jag inne på Max rum tillsammans med Max, Chris och Christian spelandes 90-tals spelet Klax, samtidigt som vi lyssnade på 90-talsmusik. Lite lagom nördigt sådär. But that's just the way we like it.
Mitt ständiga problem är längden på textstycken. Jag är expert på att vara kort och koncis och sneglar avundsjukt på dem som lyckas skriva sida efter sida efter sida i om ett ämne. MRSA-arbetet skulle vara 4-8 sidor och blev exakt 4 plus lite referenser på sida 5, jag hade då ikluderat en hel sida med bara diagram.
Nu är det lungor och gälar som gäller. Att läsa på engelska känns dock inte så lockande så jag tänkte försöka ta mig till biblioteket och se om jag hittar någon bok i djurfysiologi imorgon. Jag känner mig alltid lite vilsen på bibliotek.
Plötsligt hände det, jag blev klar i tid. De senaste arbetena som producerats under hösten har alltid givit mig panik och jag har inte blivit helt nöjd med något av dem. MRSA, var däremot en enklare biff att steka, verkar det som. Jag blev inte bara klar precis i tid utan är även mycket nöjd med resultatet. Kanske beror det på att jag skickade ett första utkast till min mor och cashade in lite beröm och även pratade lite i allmänhet om arbetens längd med min bror. Men jag vet inte, det känns som om jag fick med en hel del viktigt.
Kvällen spenderade jag inne på Max rum tillsammans med Max, Chris och Christian spelandes 90-tals spelet Klax, samtidigt som vi lyssnade på 90-talsmusik. Lite lagom nördigt sådär. But that's just the way we like it.
Mitt ständiga problem är längden på textstycken. Jag är expert på att vara kort och koncis och sneglar avundsjukt på dem som lyckas skriva sida efter sida efter sida i om ett ämne. MRSA-arbetet skulle vara 4-8 sidor och blev exakt 4 plus lite referenser på sida 5, jag hade då ikluderat en hel sida med bara diagram.
Nu är det lungor och gälar som gäller. Att läsa på engelska känns dock inte så lockande så jag tänkte försöka ta mig till biblioteket och se om jag hittar någon bok i djurfysiologi imorgon. Jag känner mig alltid lite vilsen på bibliotek.
Kommentarer
Trackback
