Stolthet.

Jag tror att jag besitter en stor stolthet. Många saker känner jag ett motstånd till att göra på grund av respekten för mig själv. Jag kan liksom inte understå mig. Även om jag kan ana att jag skulle kunna tjäna på att agera så.

 

I filmen Vanilla sky påstår en kvinna att man ger varandra en sorts löfte när man har sex. När jag var liten trodde jag också på det, jag skulle gärna tro på det nu också men det blev för länge sedan för smärtsamt. Eller jag intalade mig att jag bara var dum om jag trodde på något sådant.

Förut blev jag också kär väldigt lätt och oftast utan att veta varför. Men jag har lärt mig att man måste dra ut på det. Det är lite som en teater, man måste testa varandra, man får inte lita på någon direkt, även om man vill. Man måste visa att man är en bra motspelerska. Men jag tycker att värdet sjunker ju längre akten blir innan den når sin kulmen. Den som väntar på något gott.. Jag har aldrig förstått det här med att vänta, men vissa saker får man bara acceptera för att man vet att det är för det bättre.

Men jag tror att jag kanske sätter ett hägre värde på sex nu än då, sex är viktigt och jag är viktig.
Men det är klart att alla är ju inte lika pålitliga som jag, alla menar inte allt de säger. Det måste man komma ihåg. Kanske måste man vänta tills man hittar den där personen som inte är som andra, den där som förvånar en med sin godhet. Eller vem är det man väntar på? Någon som man tror kommer att göra en glad varje dag? Någon som får en att känna som en bättre människa? Någon man gladeligen ger hela sig själv till utan att känna att känna att man offrar någonting utan istället blir rikare. Men resten då? Ordnar det sig på auto?

 

Jag läste ut Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät. Trots att jag inte gillade den så lärde jag mig nog något. Paulo Coelho känns mer som en verklig person som jag träffat, eller åtminstone sett, än som någon som skrivit några böcker jag läst.

 

Jag trivs med att vara här, avskärmad från det vanliga livet, men ändå i sällskap med nya individer som kan lära mig något. Men snart släpps vi ut igen, men vi måste vara tillbaks i morgon bitti för att börja de egentliga studierna och ta våra doser och lämna prover. Det känns bra.


Såg nyss på House, det verkar vara en bra serie. Jag gillade hans blick och hans ärlighet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0